– Maten, elen, hyrorna, kläderna, alla materialkostnader och fraktkostnaderna har blivit dyrare. Det påverkar oss alla.
Det säger Tiina Slotte som är på Finno återvinningscentral i Esbo för att handla kläder för en temafest tillsammans med sin dotter. Hon säger att hon har minskat sin konsumtion, men inte direkt på grund av priserna utan främst med tanke på hållbarhet.
– Den här världen drunknar i saker och engångsanvändning är en otroligt stark del av vår kultur, säger Slotte.
Också Graham Edson säger att de högre priserna har påverkat honom mycket.
– Lönen räcker för att leva. Men om man har tänkt köpa någonting annat så kan det hända att plötsligt märker att priserna har stigit så mycket att pengarna inte räcker till.
Graham säger att alla känner av de stigande priserna. Han anser att det är bra att återvinningscentralen har en gratisavdelning, så att också arbetslösa kan hitta vad de behöver.
Högre räntor gör skuldsatta hushåll fattigare – och det är avsikten
Priserna har stigit, samtidigt som räntorna också har stigit. Det betyder att framför allt skuldsatta hushåll måste använda en allt större del av sina pengar på räntor.
– Om du har skulder måste du betala mera per månad och får mindre spelutrymme, säger Mikael Juselius, rådgivare vid forskningsenheten vid Finlands Bank.
Samtidigt blir det mer lönsamt att spara pengar. Tanken är att vi ska minska konsumtionen och spara mera. På så sätt minskar efterfrågan på olika varor vilket borde få priserna att sjunka.
Höga räntor gör det mindre lönsamt att ta lån, minskar tillväxten och ökar arbetslösheten. Det är precis det som är meningen.
– För att dämpa inflationen så måste man dämpa den ekonomiska aktiviteten i någon grad, säger Juselius.
Varför är det då så viktigt att dämpa inflationen?
– Om inflationen är hög, och framför allt om den varierar väldigt mycket, så leder det till stor osäkerhet. Det blir svårt att förutspå avkastningen för någon som vill göra en investering, eller för en bank som planerar att låna ut pengar. Det leder till att vår horisont tenderar att krympa och att vi inte gör lika långa investeringar. Det är inte bra för ekonomin på längre sikt.
Pengarna är värda det man kan köpa för dem. Om alla plötsligt tjänade tio gånger så mycket som nu, så finns det ändå inte mer varor eller tjänster och då skulle priserna helt enkelt stiga till motsvarande nivå. En stramare penningpolitik är ett sätt att förhindra en kapplöpning mellan stigande löner och stigande priser.
– Ett betalningsmedel som folk kan tro på gör att vi kan specialisera oss. Det är oerhört viktigt för ekonomin också på ett mer grundläggande plan.
Finländarna köper mindre – priserna har fortsatt stiga
Sämre köpkraft har fått finländarna att handla mindre. Men de använder ändå mer pengar, eftersom priserna har stigit.
”Konsumenterna har skjutit upp sin konsumtion och förbereder sig på sämre tider. Det brukar synas på färre långsiktiga köp, som till exempel möbler, bilar och hemelektronik”, uppger Jaana Kurjenoja, chefsekonom vid Finsk Handel.
Det syns en klar förändring i detaljhandelns försäljning. Volymerna minskar, men omsättningen ökar då varorna blir dyrare. Enligt Kurjenoja har finländarna samtidigt övergått till att köpa billigare alternativa varor.
Också handeln känner av de högre räntorna, bland annat genom högre fastighetskostnader och hyror. Dyrare lån kan också leda till att investeringar skjuts upp.
”Det är särskilt svårt för specialbutiker som kanske inte har råd att investera i den digitalisering och automatisering som skulle behövas”, säger Kurjenoja.
Mer begagnade möbler
Tony Antus, butikschef för Återvinningscentralen i Finno, berättar att intresset för att köpa begagnat ökar hela ständigt. Mindre prylar är det populäraste.
– Sådant som man använder en stund och som sedan lämnas tillbaka för återvinning har varit på topp hela tiden, säger Antus.
Enligt Antus har försäljningen ökat klart. Samtidigt sticker inga produktkategorier ut särskilt mycket.
– Det som kanske har ökat en aning den senaste tiden är försäljningen av möbler.
Enligt Finsk handel har finländarna skjutit upp köp av nya möbler, kanske har en del valt begagnade alternativ. Överlag tror Antus ändå att det handlar om en större trend att intresset ökar för att köpa begagnat.
– Folk blir mer och mer medvetna om hur viktigt det är att återvinna och inte hela tiden köpa nytt. Och förstås är priserna en delorsak.
Skuldrådgivningens dystra budskap: Sitsen allt svårare för medelinkomsttagare som har bolån