Enligt olika källor vill regeringsförhandlarna bland annat att böterna för illegala strejker ska höjas ordentligt. En illegal strejk är ett avtalsbrott mot ett gällande kollektivavtal.
Det kan till exempel handla om protester mot att en förtroendeman har blivit uppsagd, mot uppsägningen av personal eller mot att en fabrik läggs ner.
Det behövs inga lagändringar för att höja bötessummorna för illegala strejker, men det är i praktiken lättare sagt än gjort. Det här säger Seppo Koskinen som är professor emeritus i arbetsrätt vid Åbo universitet.
Arbetsdomstolen följer tidigare praxis. Domstolen grundar sina domar på tidigare fall. Det här för med sig att böterna inte kan höjas mycket på en gång, på sin höjd indexjusteras.
Den maximala bötessumman som kan skrivas ut är enligt gällande lagstiftning ungefär 23 000 euro, men arbetsdomstolen har gett böter på högst 10 000 euro.
En genomgång av domsluten visar att det ordnas mellan 20 och 40 illegala strejker per år. Vanligen ligger summan på några tusentals euro om det är ett nationellt fackförbund som genomfört en illegal strejk, medan lokalavdelningar måste betala mellan några hundra euro och ett par tusen.
En borgerlig regering kan leda till flera politiska strejker
I Sverige är tiden för politiska strejker begränsad i lagstiftningen. Finland kunde följa Sveriges exempel.
Men en tidsbegränsning för de politiska strejkerna skulle enligt Seppo Koskinen ha liten praktisk betydelse eftersom de är få – och eftersom de i praktiken också hittills har varit korta.
Om vi får en borgerlig regering är det möjligt att det utbryter flera politiska strejker.
– Det kan hända att vi får flera politiska strejker. Om regeringen skulle ha ordentlig framförhållning kunde den kanske stifta någonting om de här, säger Koskinen.
Gällande sympatistrejker har regeringsförhandlarna föreslagit en proportionalitetsprincip, men Koskinen säger att en sådan redan finns i finländsk arbetslagstiftning. Det är dessutom arbetsdomstolen som tolkar lagen enligt tidigare motsvarande fall.
Vi får troligen konflikter på arbetsmarknaden
Regeringsförhandlarnas förslag om att nagga strejkrätten har redan väckt kritik. FFC:s ordförande Jarkko Eloranta har uttryckt sitt missnöje liksom servicefacket Pams ordförande Annika Rönni-Sällinen och transportfacket AKT:s ordförande Ismo Kokko.
Arbetsmarknadsforskare Mika Helander från Åbo Akademi säger att fackförbunden kommer att reagera på förslagen på inskränkningar i strejkrätten. Han räknar med att det blir protester och demonstrationer.
– Det den här typens initiativ kommer man nog åt att mucka gräl. Man kan räkna med att man har konflikter på arbetsmarknaden framför sig.
Han säger att man inte kan vara så aningslös och naiv att man inte skulle veta att det blir konflikter.
– Då är frågan om det är ett medvetet val att man är beredd att ta den typens konflikter trots att de kommer att ha konsekvenser åtminstone på kort sikt för landets ekonomi, förluster av olika slag och sedan också för företagens konkurrenskraft och marknadsposition.
Han grundar sina slutsatser på sådant som har hänt tidigare. När det har kommit initiativ av den här typen har det alltid uppstått olika typer av motaktioner.
– De (fackförbunden) har ju kapacitet att mobilisera. Det är därför som det under historiens lopp har prövats många gånger. Man har underskattat förmågan, men tvingats inse att man måste ta hänsyn till deras intressen.
