Enligt rapporten beror tillgången till vård bland annat på vilken ekonomisk situation man är i och vilken ställning på arbetsmarknaden man har.
De som deltar i arbetslivet har tillgång till företagshälsovård och personer med höga inkomster kan använda sig av den privata hälsovården. Däremot är mindre bemedlade och ofta de sjukaste individerna beroende av den offentliga hälsovården, menar Amnesty.
”Inom den finländska hälsovården har befolkningen delats i dem som har det bättre och sämre ställt. Våra parallella hälsovårdssystem är en av orsakerna bakom den ojämlika situationen”, säger Mariko Sato, sakkunnig i ekonomiska och sociala rättigheter vid Amnestys finländska sektion, i ett pressmeddelande.
”Enormt problem”
Rapporten bygger på 117 intervjuer som ger insyn i den finländska hälsovården ur patienters, anställdas och experters perspektiv. Intervjuerna gjordes mellan december 2022 och februari 2023.
Många upplever att vårdköerna är långa och både klientavgifter och digitaliseringen av tjänster gör det svårt att få vård.
Det här gör att många undviker att söka vård fast de skulle behöva den vilket, förutom hälsoproblem, i sin tur kan leda till utanförskap och misstro mot samhället, skriver Amnesty.
”Det är ett enormt problem att inte ens människor som lider av allvarliga hälsobesvär kan lita på att de får hjälp”, säger Sato.
”Klientavgifterna kan orsaka ekonomiska problem”
Enligt Amnesty har otillräcklig finansiering och nedskärningspolitik lett till den offentliga hälsovårdens kroniska resursbrist som i sin tur förlänger vårdköerna.
”Klientavgifterna kan orsaka långvariga ekonomiska problem och i värsta fall leder de till att människor inte uppsöker vård. Det är fel att mindre bemedlade måste kompensera för utebliven offentlig finansiering med sina små intäkter”, säger Sato.