Ramieza Mahdi vill skapa förändring. Hon var 13 år då hon flydde Somalia tillsammans med sin familj och kom till Finland.
– Jag har fått så mycket hjälp och stöd på vägen och på något sätt tänker jag att jag vill ge tillbaka. Jag vill hjälpa människor på samma sätt som jag har blivit hjälpt.
Ramieza är kommunalpolitiker i Österbotten, är sjuksköterska och jobbar med bland annat ensamkommande flyktingbarn och hjälper dem att integrera sig i samhället. Hon jobbar hårt för ett tolerantare och mindre rasistiskt samhälle.
Ett avvikande utseende är tungt för en tonåring
– Jag kom i en kritisk ålder och är dessutom svart och muslim. Så det är klart att det inte var lätt!
Ramieza och hennes stora familj, hon har 14 syskon, möttes av nyfikenhet men också av kritik och fördomar.
– Man känner sig konstig och annorlunda och är den som alla tittar på. En del var bara nyfikna men jag utsattes också för fördomar och direkt rasism, berättar hon.
Hon förstod inte då vad rasism handlar om men det är det där obehaget. Att man känner sig annorlunda och konstig och man är den som alla tittar på.
– Det skapar olust i en ungdoms liv och det är först senare som jag förstått vad det hela handlade om. Att det var frågan om fördomar och rasism.
Tyvärr bara fortsätter det. Idag är Ramieza Mahdi en del av samhället och tillhör de privilegierade. Det har tagit henne en lång väg att komma så här långt. Hon möter fortfarande rasism men har sina strategier och har lärt sig leva med det.
– Jag träffar många unga som säger att de inte hittar sin plats i vårt samhälle. Senast för en vecka sedan pratade jag med några unga killar med invandrarbakgrund som sökt jobb överallt.
Att inte få en chans att visa vad man går för i arbetslivet
De läser i tidningarna att det råder stor brist på restaurangpersonal men ändå får de inga jobb. Ingen vill ge dem en chans.
– De förstår inte vad det handlar om men det gör jag. Det handlar om att man som arbetsgivare inte vågar anställa unga med invandrarbakgrund och på riktigt ge dem de rätta förutsättningarna och en chans.
De unga påverkas starkt negativt av sådana här erfarenheter.
I den lilla finlandssvenska ankdammen tänker man att vi är toleranta eftersom vi är en minoritet och därför förstår andra minoriteter. Men det finns precis samma skit också här.
Ramieza Mahdi
Hon menar att vi måste våga tala om fördomarna och bli tolerantare kring vem som får definiera sig som finlandssvensk.
– Om jag kommer in i ett nytt rum får jag alltid frågor om min härkomst och måste konstant bevisa att jag duger och är kompetent för min uppgift.
Tröttsamt att konstant tvingas bevisa sin kompetens
En del är nyfikna och vill veta hennes bakrund. Hon störs inte så mycket av den frågan men dottern och hennes vänner som är födda här, blir jätteirriterade och läser in helt andra saker i frågan. För dem är det en öm punkt att konstant bli påminda om att man är annorlunda.
– Antagandet sätter oss i olika fack och det leder till segregation och är skadligt. Som samhälle måste vi tänka större.
Ramiesa Mahdi vill ha ett mer inkluderande samhälle där man tar människors potential på allvar, att vi är snällare mot varandra och inte ser på hudfärg eller härkomst.
Det är inte bara minoriteten som ska anpassa sig utan majoriteten behöver öppna upp och se på strukturerna.
– Jag är hela tiden på krigsstigen, skrattar Ramieza. Jag lägger enorm tid och energi på att hjälpa invandrare att förstå samhället. De behöver både kopingmekanismer och att lära sig navigera rätt i vår komplexa värld.
Ramieza Mahdi medverkar i audioserien Aktivister och eldsjälar. I serien träffar Annika Sylvin-Reuter nio personer som alla engagerat sig för ett mer inkluderande och tolerant samhälle.
Vilka händelser eller erfarenheter har bidragit till att de engagerat sig? Vad har varit deras drivkraft?
