Vindkraftsparker har redan en längre tid varit en vanlig syn i Kristinestad, men gränsen har kanske kommit emot med hur många vindmöllor som ryms inom stadens gränser.
Nu satsar man i stället på solpaneler. Det planeras flera tiotals hektar stora solkraftsparker i Kristinestad just nu.
– Det ska vara en passlig mix av allting, men solpanelerna är lättare till konstruktionen. De är lättare att ta ned och kanske flytta, konstaterar stadsstyrelsens ordförande Patrick Ragnäs (SFP).
I och med att det produceras mycket fossilfri energi i Kristinestad så har staden också blivit intressant för aktörer inom den gröna omställningen. Två vätgasanläggningar planeras till staden.
I den ena ska vätgasen bli till syntetisk metan och i den andra ska vätgasen användas i tillverkningen av stål.
Vad är det som gör Kristinestad så attraktiv för industrietableringar?
– Vi är nära havet och vi har en bra djuphamn. Vi har stora elledningar som för in och ut el från Kristinestad och så har vi markområden nära hamnen som staden äger, så det är nog det.
Med sådana här etableringar följer också diskussioner om att förbättra infrastrukturen. Bland annat har en gasledning och järnväg nämnts.
I utkastet till landskapsplanen för Österbotten 2050 finns områdesreserveringar för en gasledning och diskussioner kring detta förs också med Gasgrid.
I utkastet finns också planer på en kustbana, där nya sträckningar skulle dras från Nykarleby till Kristinestad.
– Det är långsiktiga planer, framförallt järnvägen. Det är ur vårt perspektiv för långt bort i framtiden. Vi kommer att behöva järnvägen snabbare, konstaterar Kristinestads stadsdirektör Mila Segervall.
– Men det här är inget som vi i Kristinestad, i Sydösterbotten eller i Österbotten klarar själva. På den nationella nivån måste man inse att vi har ett behov i Österbotten. Vi har en exportstark region där det händer mycket.
Stadsdirektör: Förändring är alltid utmanande
Tanken med den gröna omställningen är att göra mänskligheten mindre beroende av fossila bränslen. Men tänker man på miljön på bekostnad av miljön och hoppar på gröna omställningståget utan att tänka på konsekvenserna?
– Den gröna omställningen är redan här och vi i Kristinestad är lite i framkant. Vi har varit ute i rätt tid och kommit igång före alla andra. Men någon otänksamhet finns inte bakom det här, absolut inte, säger Ragnäs.
– Den här nya typen av industri är inte samma som den gamla. Vi håller inte på att göra Kristinestad till ett nytt Ruhr-område (ett stort industriområde i Tyskland, red.anm.)
Ragnäs medger ändå att skog och naturområden måste offras om staden ska utvecklas.
– Man kan inte äta kakan och ha den kvar. Vi har mycket markområden och skog i Kristinestad. Lite måste man offra, men inte så mycket sist och slutligen.
Speciellt vindkraften har kritiserats hårt, men också planerna på vätgasanläggningar har väckt diskussion. Enligt Segervall baserar sig inte kritiken på att det är fråga om en grön omställning, utan förändring i sig.
– Förändring är alltid utmanande. När vi kommer igång med den regelrätta planläggningsprocessen och processen kring etableringarna med publika tillfällen, så öppnar vi upp för en helt annan diskussion, säger Segervall.
Faktum är att en livskraftig kommun behöver industri och arbetskraft, så även Kristinestad vars befolkningsmängd har sjunkit drastiskt under de senaste åren. Är det den gröna omställningen som räddar staden?
– Klart den bidrar till att öka intresset för Kristinestad. Den kommer att vitalisera hela vårt samhälle och ekonomin förstås och det gynnar det lokala näringslivet, säger Segervall.
– Det har talats i flera tiotals år att vi måste få någonting hit. En större industri som ger många jobb. Nu är den på väg och jag hoppas att alla ställer sig positiva till det här, konstaterar i sin tur Ragnäs.
Hur ser Kristinestad ut om tio år?
– Kristinestad är en växande stad, kort och gott, säger Ragnäs.
– Vi har nya människor som bor här. En växande stad med positivitet och tillförsikt inför framtiden, säger Segervall.