För ett par veckor sedan gjorde de anställda vid samjouren på Vasa centralsjukhus en anmälan om missförhållanden till Regionförvaltningsverket. Anmälan var enligt sjukskötaren Janne Smeds, som själv arbetat 19 år vid akuten, en sista åtgärd. För lite personal och för många patienter går helt enkelt inte ihop.
– Vi började känna att patientsäkerheten och rättssäkerheten för oss som arbetar vid akuten blev lidande, säger Smeds.
Det finns många faktorer som tillsammans har skapat en ohållbar överbelastning av akutmottagningen på Vasa centralsjukhus. Smeds berättar att det nu tillhör normen att man redan på förmiddagen får in patienter som har fått en remiss till akuten från både kommunala hälsostationer och den privata vården eftersom de inte har tillräckligt med läkartider.
– Vi är de enda som inte kan säga att vi inte har läkartider, vi har alltid läkartider. Vi har läkartider 24 timmar i dygnet och 365 dagar i året.
Smeds understryker att akuten finns till för att hjälpa svårt skadade eller vid plötsliga olyckor eller sjukdomsfall.
– Vi är inte till för att fundera på ditt höga kolesterol, nageltrång eller att du haft ont i ryggen i fyra månader, det är helt enkelt inte vår uppgift.
Det stora bekymret för vårdpersonalen på akuten är att de som följd av den stora mängden patienter med mindre eller icke-akuta skador ska missa någon som är i akut behov av vård.
– I havet av patienter kan det ligga någon som faktiskt är svårt skadad som vi inte upptäcker, säger Smeds.
Inte ett nytt problem
Janne Smeds säger att akuten i åratal har varit överbelastad. Han är noga med att påpeka att det inte är hälsocentralernas eller den privata hälsovårdens fel.
– Det är ett systemfel, inte bara i Vasa utan hela Finland.
Statens satsningar har enligt Smeds länge varit på specialsjukvården istället för primärvården.
– Det skulle vara mycket mera ändamålsenligt att öppna upp flera platser inom grundvården.
Detta säger han eftersom de som inte får hjälp inom primärvården inte försvinner då det inte finns tillräckligt med platser. Istället flyttas de till dit där det finns platser. I detta fall blir det akuten eller specialsjukvården. Vilket i sin tur leder till en överbelastning av de avdelningarna.
Varför har anmälan till regionförvaltningsverket gjorts först nu?
– Hittills har vi klarat oss eftersom vi har gjort dubbla skift, arbetat övertid och också arbetat på vår egen tid, men under coronapandemin blev det jättemycket jobb för oss, nu är vi trötta. Vi vill göra som normalt folk. Vi vill göra 100 procent jobb, men inte 152 procent jobb.
Smeds säger också att de som vill arbeta inom vården har minskat och många vårdarbetare väljer att sluta.
– Det lämnar jättestora hål, och nu är det svårt att hitta någon som fyller deras skor.
Vi vill göra 100 procent jobb, men inte 152 procent jobb.
Janne Smeds
Nästa steg
Som följd av personalens anmälan till regionförvaltningsverket hölls det förra veckan ett gemensamt möte med regionförvaltningsverket, Vasa centralsjukhus ledning och Österbottens välfärdsområde. Toni Honkakorpi som är överinspektör vid Regionförvaltningsverket, berättar att man under mötet behandlade akutens situation nu, och vad som kan göras för att förbättra situationen.
– I första hand ligger ansvaret nu på välfärdsområdet att övervaka sjukhusets verksamhet, säger Honkakorpi.
Marina Kinnunen som är direktör för Österbottens välfärdsområde, säger att överbelastningen inom vården inte är något nytt, och att de hela tiden försöker åtgärda de problem som uppstår. Kinnunen säger att de under mötet strävade efter att hitta vad det största problemet är just nu.
– Det största problemet är inte att det kommer för många patienter till akuten som egentligen inte behöver akut vård, utan det största problemet just nu är att man inte får vidare patienterna från akuten.
Kinnunen berättar att de redan har haft planer på hur man kan förbättra processen att skicka patienter vidare från akuten snabbare och smidigare. Hon säger att de nu kommer att arbeta för att kunna ta i bruk den nya processen tidigare än planerat.
Ingen enkel lösning
Trots samjourens akuta behov av avlastning så finns det ingen enkel lösning eftersom problemen sträcker sig över så gott som hela hälsovårdssystemet.
– Om vi endast skulle tänka på akuten skulle det vara lätt att skicka vidare patienter till andra avdelningar. Men verkligheten är den att vi även har det tufft i de andra nivåerna i servicekedjan och därför är det inte möjligt att göra så, säger Marina Kinnunen.
Det är ändå inte omöjligt att lätta på belastningen, och välfärdsområdet och sjukhuset arbetar för att åtgärda problemen.
– Vi tänker inte ta semester med dessa ärenden, vi jobbar med problemen hela tiden och försöker stödja personalen.
Enligt Kinnunen så har befolkningen en möjlighet att göra skillnad och själva avgöra hur stort deras vårdbehov är, men hon säger även att det finns saker som kunde förbättras inom välfärdsområdets verksamhet som kunde lätta på trycket för akuten.
– Vi kan ge mera information om i vilka situationer man faktiskt ska kontakta akuten, vara lättare kontaktbara via telefonen och ge mera tider till social- och hälsovårdscentralerna. Vi har mycket på gång just nu, säger Kinnunen.
”Vi kan vår sak, men bara vår sak”
Det som alla är överens om är att akuten ska finnas till för de som faktiskt behöver akut sjukvård.
– Om man kan vänta på vård är det bättre att gå till hälsostationerna eftersom det kan finnas någon som behöver akutvård mera, på så sätt kan också befolkningen hjälpa till, säger Marina Kinnunen.
Regionförvaltningsverket följer med situationen och kommer att arbeta tillsammans med välfärdsområdet för att hitta en lösning, säger överinspektör Toni Honkakorpi.
Sjukskötare Janne Smeds vill försäkra alla om att akuten i Vasa fungerar bra, och om man behöver akutvård så kommer personalen i Vasa att göra ett mycket bra jobb.
– Vi är kunniga, vi är trevliga och vi kan vår sak. Men vi kan bara vår sak. Vi kan inte ta hand om övriga samhällsuppgifter, vi hinner inte med, säger Smeds.