Föreställ dig detta: Året är 2038 då ett par från Helsingfors åker på semesterresa till Lofoten.
De har med sig bara en liten ryggsäck, med några böcker, underkläder, hygienartiklar och sulor som anpassar sig till nya skor. Allt annat kommer att finnas i den stuga de har hyrt, enligt hur de beställt via sin klädapp.
Väl framme hittar de alla kläder som behövs under den kommande veckan, inklusive tekniska underkläder, friluftskläder, vandringsskor och stövlar. Trots att de inte beställt det finns där också shorts och t-skjortor eftersom appen har kollat de kommande väderleksförhållandena. Kläderna är begagnade, men hela och rena.
Efter semestern lämnas kläderna kvar i stugan och serviceföretaget hämtar dem – inga smutskläder behöver bäras hem.
Den här framtidsvisionen skriver Pasi Nokelainen om i sin bok Maailmanloppu peruttu, 7 väitettä kiertotaloudesta (Domedagen är inhiberad, 7 påståenden om cirkulär ekonomi). Boken är en genomgång av den cirkulära ekonomins utmaningar inom branscher som gruvdrift, förnybar energi, byggindustri och jordbruk.
Återvinning i stor skala tillsammans med medborgarlön skulle även leda till större social jämlikhet i samhället. En viktig poäng i boken är nämligen att det inte räcker med enbart återvinning. Det är bara en del av lösningen, vi måste också minska vår konsumtion. Det förutsätter att varor håller längre, cirkulerar längre och att de kan repareras.
Att klädindustrin producerar mycket avfall har vi fått ytterligare bevis för på sistone när stränderna i bland annat Ghana fylls av klädtrasor som till slut blir mikroplast i havet.
– Om vi använde kläder som en service så skulle vi knappast stå inför den situationen att vi har hyllorna fulla med kläder, men inget att ta på oss. Jag tror att här, men även i många andra situationer, skulle det att vi använder saker som en tjänst minska konsumtionen av material i sin helhet och bidra till att naturresurserna räcker till, säger Nokelainen.
Att reparera, tvätta, transportera och vårda kläder borde alltså bli lönsamt för att visionen ska kunna bli verklighet. Inom företagsvärlden är det här redan verklighet när det gäller arbetskläder.
Det borde löna sig att reparera
Enligt Pasi Nokelainen borde det kosta mer att använda jungfruliga material och omsättningsskatten för reparationsarbeten borde sjunka från nuvarande 24 procent.
Att låta reparera konsumtionsvaror borde räknas in i hushållsavdraget på samma sätt som man kan få avdrag för renoveringar. Dessutom borde kläder designas så att de är lätta att reparera. I Pasi Nokelainens framtidsvision har ordet avfall fallit ur bruk. Att tänka så är gammaldags och lite töntigt.
Samma principer gäller givetvis också för andra branscher. Hus borde byggas så att material kan användas på nytt om de rivs och så att funktionerna kan ändras enligt behov. I dag återvinns betong knappt alls.
Finland det första landet med en färdplan för återvinning
I slutet av maj samlades 8 000 deltagare till en konferens kring cirkulär ekonomi i Helsingfors. En av dem var Tim Forslund, expert i cirkulär omställning vid jubileumsfonden Sitra.
– Det som slog mig mest var nog det momentum som vi ser i den cirkulära omställningen, att mer än 40 länder i dag har en färdplan för cirkulär ekonomi och att mer än 50 länder har cirkulära strategier i sina klimatplaner. Det gör mig hoppfull.
Därför gillar du att shoppa - trots att du inte behöver något
Delningsekonomin kräver tillit
På EU-nivå har de förordningar och direktiv som tagits fram i samband med den gröna given och handlingsplanen för cirkulär ekonomi åstadkommit att de hållbara produkterna ska bli standard i Europa. Produkterna ska hålla längre och förpackningarna ska vara återanvändbara.
– När det gäller delningstjänster är det viktigt att se till att vi inte tillverkar mer och mer nya kläder för varje delningslösning. Det är väldigt viktig att vi har samma tänkesätt som i en loppmarknad, att vi använder befintliga resurser istället för att tillverka nya. Det är fullkomligt centralt när vi talar om cirkulär ekonomi, konstaterar Forslund.
Det är väldigt viktig att vi har samma tänkesätt som i en loppmarknad, att vi använder befintliga resurser istället för att tillverka nya.
Tim Forslund, Sitra
Det som krävs är plattformar där privatpersoner kan hyra ut sina egna varor och försäkringar som garanterar att de inte förlorar på det. Ett exempeI är bilpooltjänsten GoMore där privatpersoner kan hyra ut sina bilar. Forslund nämner också den svenska försäkringslösningen omocom för privata delningslösningar och second-hand som ett exempel på en hållbar lösning som ger tillit till systemet.
Ett annat exempel är AirBnB som revolutionerade hotellmarknaden. Men det har höjt bostadspriserna i centrum av stora städer när investerare har köpt upp lägenheter för att hyra dem. I Finland krävs byggnadstillstånd om lägenheten ska hyras ut professionellt och inte bara tillfälligt.