– Tur att jag fick mitt uppehållstillstånd redan i fjol.
Det är det första som 31-årige indiern Bishwesvar Pratap Singh i Åbo har att säga efter att ha bekantat sig med den nya regeringens skärpta riktlinjer för invandringen.
I december 2022 fick han sitt permanenta uppehållstillstånd, efter att ha bott, studerat och periodvis jobbat sedan han kom till Finland 2016.
Om Petteri Orpos regering lyckas med sina planer kommer det framöver att krävas att man bott sex år i Finland, varit två år i arbetslivet och avlagt ett språktest i finska eller svenska för att få ett permanent uppehållstillstånd.
Det är tills vidare oklart hur regeringens tilltänkta språktest kommer att se ut, men Singh som endast talar några ord finska tvivlar på sina egna chanser att klara av det trots flera år i landet.
– Det beror förstås på hur svårt testet kommer att vara. Men jag skulle knappast klara av ett språktest i dag.
Enligt det nya regeringsprogrammet skulle också invandrare vars anställning avslutas behöva hitta ett nytt jobb inom tre månader, annars tvingas de lämna landet. Det torde dock inte gälla personer som redan har ett permanent arbetstillstånd.
– Det är illa. Det finns så många sätt som du kan förlora ditt jobb på och det är inte lätt som utlänning att hitta ett nytt jobb på tre månader, säger Bishwesvar Pratap Singh.
Singh tror att de skärpta kraven kommer att avskräcka till exempel vissa utländska forskare och experter från att söka sig till Finland.
– Många kommer att söka sig till andra länder där framtiden känns mindre osäker. Människor längtar efter långsiktighet och trygghet när de planerar sin karriär.
”Det har blivit åtminstone hundra jobbansökningar”
Redan i dag är utmaningen stor för utländska arbetstagare som kämpar för att få fotfäste på den finländska arbetsmarknaden. Det illustrerar Bishwesvar Pratap Singhs egen situation.
Han har nyligen skrivit färdig sin licentiatavhandling i matematik vid Åbo universitet. I bagaget finns också en magisterexamen i matematik från ansedda Heriot-Watt University i Skottland, kurser i programmering och dataanalys och en vilja att stanna i Finland och lära sig språket.
I ett år har han letat efter ett fast jobb, både i Åbo, Helsingfors och på andra orter i Finland, medan han skrivit färdig sin avhandling.
– Jag har tappat räkningen. Det har blivit åtminstone hundra jobbansökningar och jag har varit på kanske tio arbetsintervjuer, säger Singh i sin studentlägenhet i Åbo.
It-branschen beskrivs ofta som internationell. Men Singh själv är övertygad om att det är bristande språkkunskaper som gjort att han ännu inte landat ett jobb, trots att kunskaper i finska inte explicit efterfrågats i de jobb han sökt.
– Som matematiker och dataanalytiker jobbar man med siffror. För det behövs sällan kunskaper i finska. Det vore bra om jobbannonserna direkt nämnde ifall man behöver flytande finska.
”Man skulle tro att en 30-årig it-expert är efterfrågad”
Experter har till leda upprepat vikten av att få fler högt utbildade arbetstagare till Finland för att trygga välfärden. Det råder stor arbetskraftsbrist inom flera sektorer, särskilt inom it-branschen där Bishwesvar Pratap Singh sökt jobb.
Det bekräftar undersekreterare Elina Pylkkänen på Finansministeriet.
– Man skulle föreställa sig att en 30-årig it-expert vore efterfrågad för uppdrag inom branschen, säger Pylkkänen.
– Det kan inte handla om att det inte skulle löna sig att ta emot ett jobb, eftersom lönenivån i snitt är högre inom teknik- och datasektorn. En förklaring kan vara att jobben är regionalt utspridda, säger Pylkkänen.
Det vill säga att den som söker jobb inte är redo att flytta till en annan ort.
Singh säger att han helst bor kvar i Åbo men att han är redo att flytta om han får jobb på en annan ort.
Hög tröskel för företag att anställa sin första utländska arbetstagare
Helt utan jobb har Bishwesvar Pratap Singh inte varit. Han har fått kortare projektanställningar som dataanalytiker vid medicinska fakultetens enhet för biostatistik på Åbo universitet.
– Han har varit en stor vitaminspruta för vår arbetsenhet. Han är kunnig och otroligt motiverad, säger biostatistikern och forskaren Eliisa Löyttyniemi som leder enheten och har över tjugofem års erfarenhet inom branschen.
Hon skulle gärna anställa Singh på heltid men säger att hennes händer är bundna.
– Universitetet har för tillfället inte pengar att anställa honom på heltid. Så det har blivit enstaka inhopp under till exempel föräldra- och vårdledigheter.
I likhet med Elina Pylkkänen tror Löyttyniemi att flera företag är rädda för att anställa utländska experter.
– För flera företag är tröskeln för att anställa sin första utländska arbetstagare otroligt hög, särskilt om personen har begränsade kunskaper i finska.
– I sista hand är det företagen själva som förlorar. De borde fundera på vad de skulle ha att vinna på att ta in utländska experter som ofta är extra motiverade och stannar längre i ett jobb än finländska experter.
Indiska flickvännen har jobb – ger ekonomisk trygghet
Trots svårigheterna att finna ett fast jobb och hårdare villkor för utländska arbetstagare är Bishwesvar Singh fast besluten att stanna i Finland. Det permanenta uppehållstillståndet och det faktum att hans indiska flickvän har ett fast jobb ger en viss sinnesro och viss ekonomisk trygghet.
– Livskvaliteten är hög, naturen är fin och samhället fungerar väl, säger han.
Den ständigt pågående diskussionen om utländsk arbetskraft har han följt med motstridiga känslor.
– Jag har förstått att Finland behöver fler kompetenta utländska arbetare, men många verkar inte förstå hur svårt det kan vara att få ett första jobb om man inte kan språket, inte ens i vår bransch.
– Man borde åtminstone inte göra det svårare för utbildade internationella arbetstagare att komma hit för att jobba.