Redan rapportens namn ”Allvarstid” beskriver tonen i den. Det var Sveriges television som var först med att skriva om rapporten, som gavs ut på måndagsförmiddagen.
Titeln ska härstamma från beredskapsåren 1939–1945.
Den svenska Försvarsberedningen är alltså ett forum för konsultationer mellan regeringen, riksdagspartierna och sakkunniga.
På förmiddagens pressträff upprepades rapportens titel flera gånger. Den socialdemokratiska representanten i gruppen, före detta försvarsministern Peter Hultqvist sa bland annat att Ryssland under överskådlig tid kommer att utgöra ett hot, oberoende av hur det går i kriget i Ukraina. Och detta ställer krav på Sverige.
– Den samlade förmågan i totalförsvaret måste öka, sa Hultqvist och räknade upp Sveriges behov av bland annat en större armé, minst 10 000 värnplitiga och ökade satsningar på både ubåtsvapnet och flygvapnet.
Samma grund – nya slutsatser
Försvarsberedningen bygger den säkerhetspolitiska analysen på samma grund som analysen för fem år sedan, man utesluter inte ett beväpnat angrepp mot Sverige.
Men tolkningen av vad detta innebär för det svenska samhället ska nu gå längre. Så här står det i rapporten:
”Vi är beredda att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva. Ett Natomedlemskap stärker Sveriges säkerhet och bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området som helhet.”
Vidare konstaterar man att Ryssland visserligen just nu är uppbundet av kriget i Ukraina, men att det ändå finns flera militära hotbilder mot Sverige.
Ny doktrin
Tidigare har den svenska försvarsdoktrinen formulerats kring att Sverige byggt sin säkerhet på solidaritetsförklaring med de andra nordiska länderna och EU-länderna.
Men nu, i farstun till Nato, är tonen en annan.
Som i textavsnittet ovan, konstaterar man att Sverige har rätt och skyldighet att försvara sig och man räknar också med stöd från sina kompanjoner och framtida allierade.
”Natomedlemskapet ökar den svenska försvarsförmågan genom större möjligheter att samarbeta med allierade i fred, kris och krig. Sveriges försvarsförmåga blir en del i det kollektiva försvaret och Sveriges bidrag till Nato ska öka alliansens samlade försvarsförmåga.”
Försvarsberedningen utlovar en slutrapport senast i april 2024.
Artikeln uppdaterad kl. 6.35 med en förklaring vad Försvarsberedningen är.
Artikeln uppdaterad kl. 12.15 med uppgifter från pressträffen.