De som bor på landet mår bättre än stadsbor: ”Under långa tider var landsbygden förloraren, men nu är det annorlunda”

Coronan, klimatförändringar och krig i Europa. De trender som stärkts under pandemin har lett till att landsbygden numera ses med positivare ordalag. Nu borde också staten och kommunerna satsa på landsbygden, säger forskare.

Grönt landskap, träd och buskar i förgrunden, en åker  och en lada i bakgrunden.
Staden behöver landsbygden och landsbygden behöver staden. I stället för att göra dem till motpoler borde samarbetet öka mellan stad och landsbygd, säger regionalforskare. Bild: Yle/Jonas Blomqvist

Någonting har hänt med hur folk upplever landsbygden. Coronan är en av orsakerna, men också klimatförändringar och kriget och säkerheten i Europa har fått människor att se på landsbygden med nya perspektiv.

Det säger Kenneth Nordberg, forskare i regionalvetenskap vid Åbo Akademi. Hans stora forskningsintresse är samhällsutveckling med en speciell inriktning på landsbygdsutveckling.

– Det hände nog någonting under pandemin. Jag vill till och med kalla det för ett paradigmskifte i synen på landsbygden, att vad landsbygden egentligen är för något och vilken roll den har i samhället, säger Nordberg.

Vissa kallade landsbygden för skräpytor

Landsbygden har länge uppfattats som ett område som inte växer och som det är onödigt att satsa på, säger Nordberg. Många har sagt att om vi vill ha tillväxt och ett gott liv och starkt välfärdssamhälle, då ska det satsas på städerna, berättar han.

– Under långa tider var landsbygden förloraren. Vissa kallade det skräpytor, till och med.

– Men nu är den synen ändrad, också på grund av annat än coronan. Vi har så mycket som pågår; klimatförändring, krig och allt möjligt, säger Nordberg.

Nordberg säger att det nu borde vara dags för större statliga satsningar på landsbygden. Andra trender, såsom alla energirelaterade satsningar, industrier och liknande, gör att landsbygden behöver de här satsningarna.

Kenneth Nordberg i randig t-skjorta står framför ett grönt åkerfält.
Kenneth Nordberg tycker att distanshubbar är en intressant sak som dykt upp under pandemin. Sådana platser kunde kommuner satsa ännu mera på, anser han. Bild: Jasmine Urwäder / Yle

Forskning visar att livskvaliteten är bättre på landet

En annan forskare som också intresserat sig för landsbygdens image är Tomas Hanell, specialforskare vid Migrationsinstitutet med speciellt fokus på människans livskvalitet.

Han lyfter fram det faktum att vi människor mår bättre i mer rurala områden, och att det är en aspekt som mindre kommuner i Finland borde lyfta fram mera.

– Den subjektiva livskvaliteten i storstadsregioner är lägre än i mer rurala områden. Så ser det västeuropeiska mönstret ut och samma gäller även för Nordamerika, Australien och Nya Zeeland, säger Hanell.

Hanell är frustrerad över hur landsbygden uppfattas jämfört med städer. Han tycker att diskussionen är väldigt ensidig, där enbart storstaden lyfts fram som någonting positivt.

Ett småhus med en lummig trädgård.
Folk utmålar urbaniseringen som en naturlag. ”Det är det under inga omstädigheter”, säger Tomas Hanell, och påpekar att urbaniseringen skapas av människan, men kan när som helst ändra. Bild: Artush

– Det sägs att ”man flyttar till staden för att det där finns service”.

Hanell vill ifrågasätta det här påståendet, eftersom en stor del av livskvalitetsforskningen visar att det inte stämmer.

– Det finns förvisso operatjänster och stadiontjänster i de stora städerna. Men nu för tiden kan jag köpa kläder och grejer varifrån som helst, på grund av alla nätbutiker, så detaljhandelsargumentet är inte längre lika kraftigt, säger Hanell

Avgörande är vägen till dagis och hälsovårdscentral

Dessutom, påpekar han, så visar forskning att det viktigaste för människan är tillgången till offentliga, kommunala tjänster, och att de finns på nära håll.

– Det är inte en så stor skillnad för de flesta människor huruvida du har en operasal eller jättestadion nära din bostad. Det som i stället avgör är att du har kort väg till dagis, hälsovårdscentral och att du får en tid där, säger Hanell.

Hanell säger att just dessa viktiga tjänster på många håll fungerar bättre i glesbygden och i mindre städer och lyfter fram sig själv som exempel.

– Jag är själv inflyttare från Helsingfors till Karis. Och nog var det slående att man nu inom 500 meters radie har både dagis, gymnasium, högstadium, matbutiker och idrottshallar. Och lite längre bort har du både slalombackar, ridstall och hela köret.

– Och när du ringer till hälsovårdscentralen klockan åtta på morgonen och säger att det lossnat en plomb, då frågar de om du kan komma klockan nio. Skulle man ha ringt i Helsingfors så skulle de ha svarat: Hinner du komma om en månad, säger Hanell.

Två barn som leker i en sandlåda.
Medan dagisar är överfulla i storstäderna önskar varje mindre kommun fler barn. Och det krävs bara några barnfamiljer för att göra en stor skillnad på en liten ort, säger Kenneth Nordberg. Bild: Elina Ervasti / Yle

Framtidens människa har en fot i staden och en på landsbygden

Regionalforskare Kenneth Nordberg tror att den positivare synen på landsbygden håller i sig. Samtidigt vill han inte ställa landsbygden och staden mot varandra.

– Jag tycker att det är synd att man tänker på städer och landsbygden som två motpoler. Det är ju egentligen ett och samma samhälle, bara olika delar av det. Man måste kunna samspela, säger Nordberg.

Han hoppas att samhällsplanerare kan bygga upp våra samhällen så att människan enklare kan röra sig mellan stad och landsbygd.

– Det finns inte bara stadsbor och landsbygdsbor. Staden och landsbygden måste utvecklas tillsammans.