Ändringen kommer att godkännas av Fimea och träder sannolikt i kraft den första oktober 2023, berättar överinspektör Anu Puomila, som övervakar den sektor inom Fimea som har med blod att göra.
Efter det får blodtjänsten tre månader tid att ta i bruk det nya kriteriet, säger Puomila.
Den nuvarande karenstiden för män som har sex med män är fyra månader. Det betyder att de här männen måste avstå från sex i fyra månader innan de får ge blod, också i fall där de bara har en sexpartner eller har varit tillsammans med sin partner under en längre tid.
I och med ändringen kommer en karenstid på fyra månader enbart att gälla när männen har en ny sexpartner eller flera sexpartner. Det här betyder att män som har sex med män kommer att ha samma kriterier gällande sex som alla andra.
Den nuvarande karenstiden har upplevts som orättvis. Dessutom utesluter det många potentiella donatorer.
Beslutet kommer efter att flera instanser fått säga sitt. Finland har en expertgrupp som samlas varje år för att se över kriterierna för vem som får ge blod. Puomila säger att expertgruppen följer blodsäkerhetssituationen och hade till exempel diskuterat situationen kring män som har sex med män i flera år.
– Vi tog i beaktande Finlands situation med sjukdomar som sprids via blodet. Främst handlade det om hepatit B och C, och hiv. Vi följer också med vetenskapliga publikationer och ändringar i andra länder, och hur de upplevt dem. Det är alltså frågan om en helhet vi konstant följer med, säger Puomila.
– På expertgruppens förra möte talade vi om möjligheten att ändra på det här kriteriet. Sedan var det nya förslaget på remiss och nu har Fimea fått in 15 utlåtanden. Alla som uttalat sig godkände förslaget. Nu går vi vidare med processen.
Senast ändrade Fimea kriteriet år 2021. Då förkortades karenstiden för män som har sex med män från tolv månader till fyra.
Från första början togs karenstiden i bruk för att minimera risken för hiv-smitta, berättar Castrén och Puomila. I början gällde förbudet mot att donera blod för hela livet.
Det behövs 700–800 blodgivare varje vardag
Enligt Johanna Castrén, direktör för blodgivningen på Röda korsets blodtjänst i Finland, donerar för få finländare blod.
Lite över tre procent av Finlands befolkning donerar. Den låga procenten innebär en risk för tillgången på blod, och för sjukvårdens behov. Dessutom är det en beredskapsfråga, säger Castrén.
– Därför är det viktigt att se över de verktyg man har för att öka mängden aktiva blodgivare, säger hon.
Mängden blodgivare varierar dagligen. Likaså varierar behovet på sjukhusen. Enligt Castrén behöver blodgivningen alltid blodgivare, 700–800 varje vardag.
Castrén poängterar vikten av att det hela tiden skulle finnas tillräckligt med tillgängliga donatorer.
– Just nu har vi till exempel en ganska bra situation i våra blodlager, men situationen kan alltid ändras och då kan det ske snabbt. Därför är det så viktigt att ha blodgivare hela tiden och också att få nya, säger Castrén.
Som exempel nämner hon broolyckan i Esbo i maj.
Castrén säger att det hela tiden behövs donatorer ur alla blodgrupper. På blodtjänstens webbsidor finns en illustration av blodläget med glada eller ledsna bloddroppar, men också de blodgrupper som representeras av glada och välfyllda dropparna behöver donatorer kontinuerligt.
– Så länge vi har patienter från alla blodgrupper på våra sjukhus behöver vi donatorer från alla blodgrupper.
– Vissa blodgrupper behövs lite mer än andra för att de är mer unika. Men samtidigt finns det också ett stort behov av blodgrupper som har många patienter på sjukhus, som A+, den vanligaste blodgruppen bland finländare, säger Castrén.
Speciellt efterfrågat är det så kallade ”akutblodet” eller ”nödblodet”.
Det handlar om blodgruppen O-, som alla kan ta emot. Produkter med O- kan man till exempel ge en patient om man inte hinner testa blodgrupp.
Enligt Castrén har bara fem procent av finländare den blodgruppen.