Vad handlar midsommarens lag-EM i friidrott om? Vi reder ut det nya formatet, Finlands chanser och varför du ska bry dig

Finland kan ta sin bästa placering sedan 70-talet och oerhört värdefulla VM-rankningspoäng står på spel. Där i ett nötskal utgångsläget inför midsommarens lag-EM i friidrott, som avgörs i uppdaterad form.

Wilma Murto förbereder sig för stavhopp.
Wilma Murto representerar Finland i damernas stavtävling. Bild: Tomi Hänninen/Yle

Från Europacupen via Superligan och vidare till förstadivisionen i lag-EM. Kärt midsommarbarn har många namn, men nu går de europeiska lagmästerskapen i friidrott under samlingsnamnet lag-EM, och är uppdelat i tre divisioner.

Mellan åren 2009 och 2019 kallades divisionerna för ligor och var fyra till antalet. Den högsta hette Superligan där tolv nationer möttes i kampen om titeln Europas bästa landslag.

Nu hittas sexton länder i förstadivisionen. Alla deltar, precis som tidigare, med en idrottare per gren och tilldelas poäng enligt placering i respektive gren (vinnaren får 16 poäng, tvåan 15, och så vidare). I Europacupen, som arrangerades åren 1965–2008, fanns män och kvinnor i egna klasser, men det är inte längre fallet och endast en helhetsvinnare koras.

Polen har tagit hem de två senaste upplagorna. Historiskt sett är Ryssland och Tyskland i en klass för sig, i synnerhet om vi inkluderar Sovjetunionen och Östtyskland.

Lag-EM går av stapeln i staden Chorzow i södra Polen. I regionen Schlesien pågår samtidigt multisportevenemanget European Games (Europeiska spelen), där också friidrotten ingår.

Tävlingarna pågår i dagarna tre från och med fredag och när poängen summeras på söndag kväll degraderas de tre landslagen som samlat minst antal poäng. Den trion ersätts av topp-3 från andradivisionen, som tar steget upp i finrummet till följande lag-EM i Madrid 2025.

Bästa placeringen på över 40 år möjlig

Nog om format, system och poängtabeller – över till själva idrotten. Polen går in som favorit tillsammans med Tyskland, Frankrike och Italien, som senast slutade tvåa hack i häl på polackerna.

Medan till exempel britterna skickar en B-betonad trupp till Chorzow har bland annat hemmanationen och de nordiska representanterna Finland, Norge och Sverige nästintill hela sin elit på plats. Det finns undantag som storstjärnor i stil med Armand Duplantis, Jakob Ingebrigtsen och Karsten Warholm, men förhållandevis få nordiska toppnamn nobbar lag-EM.

Finland har mer eller mindre sitt starkaste lag på benen. Endast herrspjutet är kraftigt försvagat då småskadade Lassi Etelätalo, Oliver Helander och Toni Kuusela vikarieras av Taneli Juutinen.

Finlands främsta placering på tre försök (2010, 2015, 2019) i nu nedlagda Superligan var elva. Nu finns alla chanser att kämpa om den mest framskjutna blåvita placeringen sedan 1970-talet.

På 70-talet slog sig Finlands herrar tre gånger in i topp-7, som högst på femte plats 1973. Efter 1970-talet är den främsta placeringen åtta, vilket uppnåddes av herrarna både 1998 och 2002.

I årets förhandskalkyler – där respektive idrottares bästa resultat för säsongen jämförs – landar Finland på just en åttonde plats.

Rysligt värdefulla VM-rankningspoäng på spel

Förutom lagtävlingen och poängsammandraget är lag-EM också väldigt viktiga tävlingar för idrottarna individuellt. Det står nämligen gott om rankningspoäng på spel med tanke på VM i Budapest i augusti.

För tillfället har sju finländare nominerats till VM och ytterligare fyra klarat kvalgränsen, men majoriteten kommer att vika sin plats via rankning. I rankningssystemet beaktas både idrottarens resultat och i hur högklassig tävling resultatet gjorts. Och där smäller lag-EM högt.

Lag-EM rankas i B-kategorin, det vill säga samma som bland annat Kalevaspelen (finländska mästerskapen). I Finland hittas endast Paavo Nurmi Games (A) högre upp, medan till exempel de inhemska GP-tävlingarna återfinns i kategori C.

Med andra ord kan flera finländare ta jättekliv mot en VM-biljett genom lyckade tävlingar i Chorzow. Här kan ni kolla in det aktuella läget i VM-rankningen.

Samuli Samuelsson applåderar mot publiken.
Samuli Samuelsson satte det färskaste finländska rekordet, då han löpte 100 meter på tiden 10,12 i Kuortane på lördagen. Bild: Walter Kronqvist / Yle

Den finländska friidrottssommaren har efter förra säsongens fyra EM-medaljer börjat starkt med bland annat fem finländska rekord: Reetta Hurske (100mh), Viivi Lehikoinen (400mh), Camilla Richardsson (10 000m), Samuli Samuelsson (100m) och Alisa Vainio (maraton). Alla förutom Vainio är med också i lag-EM.

Och en sak är säker: Det blir åtminstone ett finländskt rekord. Finland har nämligen aldrig gjort ett officiellt tävlingslopp på 4x400 meter mixed, som finns på tävlingsprogrammet istället för damernas och herrarnas separata långa stafetter.

Yle sänder lag-EM direkt på Yle Arenan och TV2 från fredag till söndag med svenskspråkiga kommentarer av Janne Isaksson och expertkommentator Mikael Ylöstalo. Se tävlingsprogrammet här.

EDIT kl. 8.07: Den inhemska GP-serien återfinns numera i rankningskategori C, inte D som tidigare.