Start

Finland går miste om hundratals innovationer – Vilho Widing uppfann din vattenkran men ingen ville tillverka den

Finland vill satsa stort på innovationer för att trygga vår ekonomi och därmed välfärdsstaten. Men uppfinnare som Vilho Widing upplever att de tvingas sälja sina idéer utomlands.

En äldre man i en somrig trädgård.
Trots att Vilho Widing är en av Finlands mer framgångsrika uppfinnare säger han att han också på sin hemort betraktas som en bydåre då ingen förstår sig på hans uppfinningar. Bild: Privat

– I Tyskland är uppfinnaren kung.

Det säger Petri Peltonen som är ordförande för Finska uppfinnarnas centralförbund. Enligt honom faller finländska uppfinnare som borde tillverka prototyper av sina uppfinningar mellan stolarna och saknar finansiering. I stället köper andra länder upp våra patent.

– Vi får headhunters från Tyskland som tar hand om våra uppfinningar och samarbetar med uppfinnarna. Den finländska industrin och samhället förlorar när uppfinningarna antingen inte utvecklas eller säljs till utlandet.

Sålde kran till USA

En av dem som vet hur det här går till är Vilho Widing. I dag är han över 80 år, och under hela sitt vuxna liv har han sålt sina uppfinningar utomlands.

Redan som sextonåring planerade han en vattenkran som kunde användas med en enda hand för att blanda både varmt och kallt vatten. Den sålde han till USA då det inte fanns intresse för den i hemlandet.

Det rinner vatten från en kran.
Den vanliga vattenkranen uppfanns i Finland, men industrin struntade i den. Den fick sedan stort genomslag då ett amerikanskt företag köpte den. Bild: Heli Kaski / Yle

Oras köpte senare tillbaka uppfinningen till Finland. I dag tillverkas sådana kranar världen över och finns i alla hem.

Vilho Widing har också sålt en handfull patent till Tyskland.

– Jag tror de besöker patentbyrån för att hitta intressanta patent. Sedan ringer de och bokar tid och kommer hem till uppfinnaren och inleder förhandlingar. Det brukar handla om tre karlar. En som är sakkunnig, en jurist och en tolk. Genom tolken har vi förhandlat på finska, säger Widing.

Man måste själv söka företag som kanske är intresserade av ens uppfinning, och då är de ofta ganska konkursfärdiga. Dem ska man akta sig för.

Vilho Widing om innovationsintresset i Finland

Ofta har Vilho Widing försökt sälja sina patent i Finland med dålig framgång.

– Finnarna kommer inte och frågar någonting. Man måste själv söka företag som kanske är intresserade av ens uppfinning, och då är de ofta ganska konkursfärdiga. Dem ska man akta sig för.

En annan uppfinning som inte fick gehör i Finland är en metod för att desinficera sjukhus. Tyskar nu säljer nu metoden runt om i världen. För den får Vilho Widing 15 procent av avkastningen, för några andra får han 17 procent.

– Till Tyskland har jag också sålt en metod för att bränna ved så att man får 70 procent mera effekt från varje vedklabb. Här i Finland förstår man sig inte på sådant.

Utgångspunkten till den uppfinningen är att vanlig atmosfär till ungefär 78 procent består av kväve som bara stör förbränningen. Vilho Widings uppfinning bygger på att rensa bort kvävet från branden.

– Med min metod uppstår dessutom inga stora molekyler vid förbränningen. Det är nämligen kvävet som orsakar de stora molekylerna. Därför är det viktigt att få bort kvävet från förbränningen, men ingen i Finland vill veta någonting om det.

Vilho Widing säger att få tills vidare har sett hur ved brinner. Alla har bara sett hur den förgasar sig.

– När man normalt bränner ved ser man den gula lågan. Det är inte att bränna ved. Det är att förgasa den. Sedan borde man bränna gasen. Det förstår sig inte finnarna på.

”Kallade mig dåre”

Med sina många års erfarenhet beklagar sig Vilho Widing över att ingenting rör på sig i Finland.

– Allting är stelt och ingen vill veta någonting. Vi har svårt att ändra våra tankebanor. Det är mycket enklare i Tyskland. Där lyssnade sex professorer på mig när jag först berättade om min kvävefria förbränning. Sedan svarade de att de inte hade kompetens att förstå mig tillräckligt bra.

Men en vecka senare fick Vilho Widing ett nytt telefonsamtal från Tyskland.

En brasa.
Med Widings uppfinning brinner ved 70 procent effektivare genom att rensa bort kväve ur processen. Bild: Wikimedia commons/Mschel

– De ville att jag skulle komma tillbaka. Då fanns där karlar som förstod sig på atomer. Då gick det framåt och de började tänka om när det gäller hur man bränner ved. Det gäller också kol. Efter det har tyskarna tagit i bruk system att bränna kol som gör att kolet brinner rent.

Vilho Widing var själv redan övertygad om att hans metod fungerade.

– Jag visste ju precis vad jag talade om för jag hade redan provkört allt.

De minsta anläggningarna är så små att man kan använda dem hemma. Vilho Widing använder själv en anläggning som han skämtsamt kallar ett fältkök.

– Den fungerar på samma sätt som stora 90 megawatts anläggningar som man har tagit i bruk i Frankfurt. När jag har försökt få större företag att satsa på det här i Finland har de kastat ut mig och sagt att jag är en dåre.

I Schweiz är Vilho Widing delägare i ett bolag som använder en metod han uppfunnit för att utvinna metan för elproduktion ur olika djurs avföring.

– Anläggningen kan antingen vara så liten att den passar för ett enfamiljshus eller så stor att den förser en hel stad med el. Nu används metoden främst i Schweiz och kanske i Tyskland.

Alla patent leder ändå inte till framgång även om de blir sålda. Mercedes Benz köpte ett patent av Vilho Widing för att även på vintern hålla en bilmotor varm i ett par dygn efter att den använts, men elbilarnas frammarsch ledde till att det patentet lades på hyllan.

Stödfunktion lades ner

Finlands oförmåga att satsa på nya uppfinningar är ingenting nytt. Petri Peltonen, ordförande för Finska uppfinnarnas centralförbund, ser med avund på länder som Tyskland, Israel och Sverige.

Peltonen berättar att Finland fram till 2014 hade ett system där uppfinnare som hade idéer som ännu krävde en hel del utveckling eller behövde pengar till prototyper kunde vända sig till en instans som heter Uppfinningsstiftelsen.

– Den fick ungefär tio miljoner euro per år för att kunna ta hand om den uppgiften. Men 2014 beslöt en del ansvariga tjänstemän att överföra dessa tjänster till staten, säger Peltonen.

Då tog TE-byråerna tog över en del av Uppfinningsstiftelsens uppgifter. Efter det bollades uppgifterna enligt Peltonen från en TE-byrå till en annan tills hela den verksamhet som Uppfinningsstiftelsen tidigare hade tagit hand om lades ner.

En man med glasögon ser in i kameran
Petri Peltonen som är ordförande för Finska uppfinnarnas centralförbund anser att beslutsfattarna inte förstår värdet av innovationer.

Petri Peltonen hoppas att Finland skulle återgå till att stödja uppfinnare genom Uppfinningsstiftelsen.

– Alla politiska partier har enats om att satsa fyra procent av bnp på innovationspolitik. Det är en mycket liten del av det som skulle behövas för Utvecklingsstiftelsen. Kanske tio eller tjugo miljoner. Det skulle ha en verkligt stor effekt.

”Finland går miste om hundratals uppfinningar per år”

I dagens läge finns det enligt Peltonen inte något riskkapital och stöd för tillverkning av prototyper och annat som föregår egentlig företagsverksamhet och serietillverkning.

– Det skede i en uppfinnings tillblivelse då prototyperna byggs är det mest lärorika. Det kan också ge upphov till nya uppfinningar. Då det inte finns stöd för detta går hundratals, kanske tusentals uppfinningar till spillo i Finland varje år. Vår egen teknologi släpar efter. Nationalprodukten och produktiviteten blir sämre.

Finlands dåliga produktivitet har väckt stor oro bland politiska beslutsfattare, men Petri Peltonen tycker att de politiska partierna har ganska svaga uppfattningar om vad innovationspolitik är och vad den borde vara.

– När jag har diskuterat med riksdagsledamöter och ministrar säger de ungefär att Business Finland sköter den saken, men det är nu bara så att det finns områden de inte stöder. Det gör att systemet inte fungerar som det borde.