Start

Större risk för hjärtattack på måndagar – senare rytm på veckoslutet sannolik orsak

Forskning visar att dödliga hjärtattacker oftare inträffar på måndagar än under någon annan veckodag.

En droppflaska med en EKG-kurva i bakgrunden.
Hjärt- och kärlsjukdomar är en betydande dödsorsak i Finland och mer kunskap om när hjärtinfarkter sannolikt inträffar kan hjälpa till att rädda liv. Bild: Yle, Akuutti

Forskare har tittat på 10 528 patienter som tagits in på sjukhus i Irland under en femårsperiod på grund av en allvarlig hjärtattack. Det har visat sig att risken för hjärtattack är 13 procent högre på måndagar.

Forskarna tror att orsaken är att vi under veckoslutet går och stör kroppens vanliga dygnsrytm, det som ibland kallas cirkadianska rytmer – efter latinets circa dies, ungefär en dag.

I stället för att gå och lägga sig och stiga upp ungefär samma tid som på vardagarna vakar folk längre eller sover längre på veckoslutet.

På måndag morgon får det kroppen att reagera på väckarklockan med mer stresshormon och högre inflammationsnivåer – precis sådant som kan bidra till en hjärtattack.

En sjukskötare eller läkare avläser ett EKG på papper.
Mer stresshormon och högre inflammationsnivåer kan bidra till en hjärtattack. Bild: BSIP SA / Alamy/All Over Press

Blockerade kransartärer

Det forskarna i Irland tittade på var patienter med ST-höjningsinfarkt, alltså den typ av hjärtinfarkter som inträffar när en stor kransartär är helt blockerad.

Forskarna på Belfast Health and Social Care Trust hittade en stark statistisk korrelation mellan början på arbetsveckan och ST-höjningsinfarkter, konstaterar forskningsgruppens ledare Jack Laffan.

Det är antagligen fler orsaker som ligger bakom sambandet mellan måndagar och hjärtattacker, men tidigare forskning gör att dygnsrytmen är en sannolik förklaring.

Det finns till exempel samband mellan övergången mellan sommartid och normaltid och negativa följder för hälsan.

Många drabbas

Statistikcentralen i Finland klassificerar inte dödsfall enligt ST-höjning, men i ischemiska hjärtsjukdomar, alltså kransartärsjukdomar, dör varje år över 8 000 finländare.

Ett stapeldiagram som visar att antalet män som dött i ischemiska hjärtsjukdomar i Finland 2012-2021 har sjunkit något från 5 832 år 2012 men aldrig varit under 5 000, medan antalet kvinnor som har dött av samma orsak har sjunkit från 5 267 år 2012 till 3 566 år 2021.

Eftersom hjärt- och kärlsjukdomar är en betydande dödsorsak i Finland kan mer kunskap om när hjärtinfarkter sannolikt inträffar hjälpa vårdpersonal att bättre förbereda sig på insatser och rädda människoliv.

Bland faktorer som höjer risken finns hjärt- och kärlsjukdomar finns arvsanlag, kön och ålder, vilket man inte kan påverka, men också faktorer som man åtminstone delvis kan påverka, som rökning, kolesterolvärden och blodtryck, mängden motion, övervikt, alkoholkonsumtion och stress.

Källa: The Times, Hjärtförbundet, Statistikcentralen