För den schweiziske arméchefen Thomas Süssli är saken helt klar. Generalen är för ett närmare samarbete med Nato i form av till exempel gemensamma övningar, vilket redan är fallet för det schweiziska flygvapnet.
Det neutrala Schweiz, med sin allmänna värnplikt, har traditionellt satsat på ett igelkottsförsvar där den bärande tanken har varit att man i försvaret av det egna landet inte förlitar sig på andra.
Kriget i Ukraina verkar ändå ha fått många på andra tankar.
I en opinionsundersökning tidigare i år svarade för första gången över hälften av de tillfrågade att Schweiz borde närma sig Nato. Det här är sedan en tid tillbaka också ett mål som den schweiziska regeringen följer.
”I något skede kräver Nato att vi slutar plocka russinen ur kakan”
Schweiz hör visserligen sedan 1996 till Natos program för partnerskap för fred PfP, men hittills har det också funnits ett starkt motstånd mot mer Natosamarbete.
– I något skede kommer Nato kräva att vi slutar plocka russinen ur kakan och vi blir tvungna att delta i alliansens försvar. Det betyder slutet för vår neutralitet, säger parlamentsledamoten Mauro Tuena från det nationalkonservativa och högerpopulistiska schweiziska folkpartiet i en intervju för rundradiobolaget SRF.
Ett av motargumenten lyder att dagens nedbantade schweiziska försvar i vilket fall som helst inte skulle klara sig utan hjälp utifrån, till exempel när det gäller luftförsvaret.
Också neutraliteten i fokus
Även om två av tre schweizare fortfarande motsätter sig ett Natomedlemskap, är också varje debatt om ett närmande till försvarsalliansen en debatt som mycket nära hänger ihop med den om landets neutralitet.
Ukrainakriget har nämligen dessutom aktualiserat frågan kring hur neutralt Schweiz egentligen kan förhålla sig till ett storkrig i Europa.
I opinionsundersökningen kring närmandet till Nato frågades också om synen på neutraliteten.
Visserligen är en övervägande majoritet fortfarande av åsikten att neutraliteten i sig är en bra sak för Schweiz, men samtidigt anser allt fler att neutraliteten hindrar landet att samarbeta med de europeiska grannländerna.
Med hänvisning till neutraliteten har Schweiz hittills valt att inte stödja Ukraina med vapen, samtidigt som man också har sett till att andra länder inte har kunnat skicka ammunition tillverkad i Schweiz till Ukraina.
Det här har delvis lett till häftig kritik mot Schweiz och beskyllningar om att man i stället för att stå neutralt de facto stöder Ryssland.
De som inom landet anser att Schweiz borde ta en aktivare roll för att stödja Ukraina hävdar att alla hänvisningar till neutraliteten främst handlar om att på alla sätt hålla Schweiz utanför.