Start

Efter mardrömsonsdagen: Krävs smärre under om Sverige ska vara med i Nato i sommar

Först rasande turkiska reaktioner på koranbränningen i Stockholm, sedan uppgifter om att Ungerns parlament skjuter upp omröstningen om Sveriges Natomedlemskap. Onsdagen var ingen vidare dag för den svenska Natoprocessen.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson skakar hand med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Bakom de två männen syns en rad med flaggor, varannan turkisk och varannan svensk.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har väldigt olika tankar kring hur Sverige ska kunna bli ratificerad. Bild: Necati Savas / EPA

Olyckskorparna har konstaterat det redan efter ett år av umbäranden, men nu måste till och med de mest optimistiska Natovännerna i Sverige erkänna det: Det verkar allt mer osannolikt att Sverige når sitt mål om att vara fullvärdig medlem i Nato vid alliansens toppmöte i Vilnius den 11-12 juli.

Under onsdagen hann känslorna för dem som snabbt vill få Sverige in i Nato skifta från hopp till förtvivlan – och till ännu mer förtvivlan.

Det kom visserligen ett positivt tecken under dagen då det bekräftades att det nya mötet mellan Turkiet, Sverige, Finland och Nato ordnas torsdag nästa vecka i Bryssel.

Enligt uppgift ska mötet äga rum på högre politisk nivå, vilket ingav förhoppningar om att det kunde vara forumet för ett sista försök att övertyga Turkiet om att släppa fram Sverige före toppmötet i Vilnius följande vecka.

Ny koranbränning väcker anstöt

Men samtidigt i Stockholm: En man tänder eld på en koran utanför en moské där muslimer samlats för att fira en religiös högtid.

Reaktionerna var de väntade. Ett par hundra arga motdemonstranter – och tiotals journalister och nyfikna åskådare – trängde sig utanför polisens avspärrningar den heta eftermiddagen. En person greps, många var rasande.

Och Turkiet reagerade också snabbt, utrikesministern kallade händelsen avskyvärd. Även Ryssland fördömde aktionen.

Statsminister Ulf Kristersson sa för sin del att han uppfattar det hela som en avsiktlig provokation och att allt som är lagligt inte är lämpligt.

På torsdagsmorgonen meddelade Marocko att landet kallar hem sin ambassadör i Sverige, som en reaktion på koranbränningen.

Ungern spiken i kistan?

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan upprepade för några veckor sedan sin ståndpunkt, att han inte är redo att godkänna ett svenskt Natomedlemskap. Då nämnde han de ”terrorister” som enligt honom fritt får demonstrera i Sverige.

Med det hänvisade han veterligen till att personer som stöder den terrorlistade kurdiska organisationen PKK alltjämt får vifta med dess flaggor och skandera PKK-slagord, trots att en ny antiterrorlagstiftning trädde i kraft i Sverige i början av juni.

Erdoğan har också kritiserat koranbränningarna som är lagliga enligt den svenska yttrandefrihetslagen.

Samtidigt är det ytterligare ett annat Natoland som ännu inte ratificerat det svenska medlemskapet, nämligen Ungern.

Landet har, precis som vid ratificeringen av Finlands medlemskap, flera gånger skjutit fram parlamentsbehandlingen av ärendet utan att rent ut säga varför.

Och på onsdagskvällen kablade nyhetsbyråer ut uppgifter om att Ungern än en gång planerade att skjuta upp ärendet, den här gången till hösten. Nyheten baserades på ungerska oppositionspolitikers uttalanden och har inte bekräftats officiellt.

Men om det här stämmer innebär det förstås att Sverige inte kan bli medlem i Nato i sommar. Detta oberoende av om man lyckas blidka Turkiet på mötet i Bryssel nästa vecka och oberoende av vad som sker i kulisserna mellan exempelvis USA och Turkiet.