Sveriges utrikesdepartement fördömde på söndagen islamofobiska handlingar som enskilda personer gjort sig skyldiga till. Uttalandet från UD kom efter att den muslimska samarbetsorganisationen IKO uppmanat regeringar världen över till åtgärder för att förhindra framtida koranbränningar.
”Sveriges regering förstår till fullo att de islamofobiska handlingar som enskilda personer gjort sig skyldiga till vid manifestationer i Sverige kan vara kränkande för muslimer. Vi fördömer starkt dessa handlingar, som inte på något sätt återspeglar den svenska regeringens åsikter”, skriver UD:s presstjänst i ett mejl till Svenska Dagbladet efter IKO:s möte.
UD påpekar att det Sverige finns en grundlagsskyddad rätt till mötesfrihet, yttrandefrihet och demonstrationsfrihet, men konstaterar också att ”brännandet av koranen, eller någon annan helig skrift, är en kränkande och respektlös handling och en tydlig provokation”.
”Uttryck för rasism, främlingsfientlighet och därtill kopplad intolerans har inte någon plats i Sverige eller i Europa”, konstaterar UD vidare.
Muslimsk samarbetsorganisation kräver internationella åtgärder för att skydda koranen
Manifestation i veckan i bakgrunden
Koranbränningarna blev åter ett hett internationellt samtalsämne i veckan, när en man tilläts bränna koranen utanför moskén på Södermalm i Stockholm, under en muslimsk högtidsdag.
Manifestationer av det här slaget var pausade länge i Sverige, när polisen föbjudit dem, bland annat med motiveringen att de kunde öka risken för terrordåd i Sverige.
Flera rättsinstanser menade ändå att polisen inte hade rätt att göra så här och i veckan tilläts alltså den första koranbränningen på länge. Aktionen är ändå polisanmäld för hets mot folkgrupp för att den ägde rum utanför moskén.
Den man som brände koranen har meddelat att han tänker upprepa sin aktion inom den närmaste veckan.
Expert: Försvårar Sveriges Natomedlemskap
Redan före IKO:s uttalande på söndagen hann många muslimska länder reagera på koranbränningen.
Marocko kallade hem sin ambassadör i Sverige, Iran meddelade att man inte utser någon ny ambassadör till landet och Turkiets utrikesminister och president fördömde aktionen i skarpa ordalag.
Just Turkiets reaktion är den som ställer till med de mest akuta problemen för Sverige.
Av Natoländerna är det bara Turkiet och Ungern som ännu inte ratificerat Sveriges Natomedlemskap, men Sverige har hoppats på att saken ännu hinner ordna sig före Natos toppmöte i Vilnius om en dryg vecka, även om Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan inte signalerat att han skulle ha ändrat ståndpunkt.
Till Dagens Nyheter säger Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola att söndagens uttalande från IKO försämrar utsikterna ytterligare.
– Nu blir det nästan omöjligt för Erdogan att släppa in Sverige med det här uttalandet från 57 länder i ryggen. Om han skulle göra det skulle han framstå som väldigt svag, säger Sorgenfrei till DN.
På torsdag ska det ändå ordnas ett möte mellan Turkiet, Sverige, Finland och Nato i Bryssel för att diskutera läget. Mötet ska ske på utrikesministernivå och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ska delta.
Före det, på onsdag, åker Sveriges statsminister Ulf Kristersson till Washington för att träffa USA:s president Joe Biden. Även på det mötet ska det svenska Natomedlemskapet diskuteras.