Finländska bolag har gjort affärer i Ryssland för åtminstone 1,5 miljarder euro sedan Ryssland intensifierade sitt krig i Ukraina. En del av dessa pengar har gått till bolag som ägs av oligarker i Vladimir Putins närkrets som omfattas av västvärldens sanktioner.
Det framgår av en granskning som Yles MOT-redaktion har gjort.
Enligt de uppgifter MOT har fått fram har finländska bolag importerat eller exporterat varor från och till Ryssland till ett värde av över 1,5 miljarder euro från och med februari 2022 då kriget började till samma års höst.
I verkligheten är summan ändå betydligt större. Urvalet omfattar endast en del av de finländska bolag som idkar handel med Ryssland. Materialet omfattar inte heller affärer som har gjorts efter hösten 2022.
Stora finländska börsbolag som Neste, Metso och Outotec fortsatte sin handel med Ryssland också efter Rysslands anfall mot Ukraina. De har ändå meddelat att de i dagens läge har avslutat sin handel med Ryssland. Flera börsbolag har motiverat sina affärer med svårigheter att sälja sin ryska verksamhet eller med att de har velat hedra avtal som ingåtts före kriget.
Metso Outotecs kunder har kopplingar till flera oligarker som omfattas av sanktioner
Sten och mineralbolaget Metso Outotec meddelade redan en dryg vecka efter Rysslands anfall mot Ukraina att bolaget avbryter alla leveranser till Ryssland.
Det material som MOT har fått visar ändå att bolaget fortsatte sin handel med Ryssland i månader efter det. Bolaget har bland annat exporterat reservdelar och annan utrustning till Ryssland.
Flera av de bolag som köpt varor av Metso Outotec ägs delvis av oligarker om omfattas av västländernas sanktioner.
Enligt Metso Outotec har bolaget följt sanktionerna, eftersom de endast berör bolag där de sanktionsdrabbade oligarkerna äger majoriteten av aktierna.
En av Metso Outotecs storkunder är en stor aluminiumfabrik i Tayshet i Sibirien som producerar material för batterier. Den ägs av Rusal som är en av världens största aluminiumtillverkare.
När man följer kedjan av ägare kommer man fram till oligarken Oleg Deripaska. Han gjorde sig till minoritetsägare redan för några år sedan eftersom han ville minimera de negativa effekterna av sanktionerna för sina företag. Han äger också bolaget Russian Machines som bland annat äger bolaget Military Industrial Company som levererar vapen och militär utrustning till den ryska militären.
Metso Outrotec levererade också utrustning till Udokan Copper som hör till världens största koppartillverkare och järngruvan i Michailovskij, som ägs av Metalloinvest.
Metalloinvests och Udokan Coppers största ägare är Alisjer Usmanov som enligt EU:s sanktionslista har en mycket nära relation till Putin. Enligt nyhetsbyrån Interfax äger Usmanov 49 procent av bolagen genom sina placeringsbolag.
EU lade till både Usmanov och Deripaska på sin sanktionslista strax efter Ryssland anfall mot Ukraina.
Också Andrej Skotj som enligt Forbes egentligen äger 30 procent av Metalloinvest även om han officiellt har flyttat över ägandet på sin pappa och dotter finns på sanktionslistan. USA införde också dottern på sin sanktionslista i april 2023.
Metso Outotecs största kund i Ryssland är nickelbolaget Norilsk Nickel. Till Norilsk Nickel har Metso Outotec levererat varor för tiotals miljoner euro. Bolagets största ägare är Vladimir Potanin som hör till Putins närkrets. Han finns på både USA:s och Storbritanniens sanktionslistor, men har lyckats undgå sanktioner från EU. En orsak kan vara att EU har brist på nickel. Också Doris Deripaska hör till Norilsk Nickels ägare.
Metso Outotecs export till Ryssland värd över hundra miljoner: ”Vi följde alla restriktioner”
Metsos vd Pekka Vauramo har inte gett någon intervju till MOT. Bolaget skickade ändå svar via e-post genom sin kommunikationschef Helena Marjaranta.
Enligt Metso har bolaget avslutat all handel med Rusal, Metalloinvest och Udokan Copper.
Metso uppger att bolaget nu behärskat kör ner alla ikraftvarande avtal sedan krigets början. Inga nya avtal har ingåtts.
Under de sista tre kvartalen under år 2022 har Outotec ändå levererat ”icke-sanktionerade” varor för 124 miljoner euro till ”icke-sanktionerade kunder”.
Bolaget skriver att det fullt ut följer alla sanktioner mot Ryssland, också andra än bara EU:s sanktioner.
Metso uppger att bolaget hellre har levererat utrustning till olika anläggningar än tvingats betala stora summor till Ryssland som böter för brutna avtal.
Det kan vara tillåtet att idka handel med en oligark som finns på sanktionslistorna
Även om en oligarks namn finns på en sanktionslista kan det vara tillåtet att göra affärer med honom.
Pia Sarvivaara som leder utrikesministeriets sanktionsteam bekräftar att det är tillåtet att idka handel om personen på listan äger under 50 procent av det bolag man samarbetar med. Om bolaget har flera ägare som finns på sanktionslistan får deras sammanlagda andel inte överstiga 50 procent.
Man måste ändå också granska dessa personers makt i bolaget.
Det kan vara svårt att utreda bolagens ägo- och maktförhållanden. Flera ägare kan gömma sig bakom holdingbolag i skatteparadis. En del ägare försöker kringgå reglerna genom att flytta sitt ägande till sina närstående eller bulvaner, men kvarstår ändå som bolagets verkliga makthavare. I sådana fall är det inte tillåtet att göra affärer med bolaget.
En del finländska bolag har gjort affärer med bolag som finns på sanktionslistor i länder som inte hör till EU.
– Utgående från EU:s sanktionslista är de här affärerna tillåtna, men de kan orsaka problem med de finska bolagens finansiering och penningrörelse, säger Sarvivaara.
Ett finländskt bolag sålde målarfärg till ett bolag som betjänar det ryska krigsmaskineriet
Metso Outotec är inte det enda bolag som har idkat handel med ryska gruv- och metallbolag.
Målfärgsbolaget Valspar exporterade under sommaren 2022 metallfärg för miljontals euro till järngruvan i Novolipetsk. Valspar hör till det globala färgbolaget Sherwin-Williams.
Bolaget Novolipetsk Steel (NLMK) som äger järngruvan har beskyllts för avtal med det ryska krigsmaskineriet. Novolipetsk Steels huvudägare är Vladimir Lisin som är en av Rysslands rikaste oligarker. Han finns på Australiens men inte på EU:s sanktionslista. NLMK äger produktionsanläggningar i till exempel Frankrike och Belgien.
Enligt Valspars verkställande direktör Anna Tuominen meddelade Sherwin-Williams i april 2022 att bolaget upphör med alla leveranser till Ryssland. Då avslutade bolaget också all försäljning till Ryssland. De sista målarfärgsleveranserna kom fram innan sanktionerna trädde i kraft.
Finländska bolag har under kriget bland annat importerat stora mängder energi och kemikalier från Ryssland.
MOT har redan tidigare rapporterat att det finländska statsbolaget Gasum har köpt flytande rysk gas för minst 175 miljoner euro sedan kriget startade. Gasköpen fortsätter och Gasum motiverar dem med långa avtal.
I den statistik som MOT fått ta del av finns också några andra finländska bolag som har importerat gas från Ryssland, men de uppger att de har avslutat sin import sedan kriget bröt ut.
Professor: De finländska bolagens handel med Ryssland kan förlänga kriget
Veli-Pekka Tynkkynen är professor i rysk miljöpolitik vid Helsingfors universitet och docent i rysk energipolitik vid Försvarshögskolan. Han säger att finländska bolag har stärkt den ryska krigskassan genom att fortsätta handeln med Ryssland också efter krigsutbrottet.
Enligt Tynkkynen är samarbetet med de ryska gruvbolagen extra skadligt, eftersom den ryska gruvindustrin är beroende av västerländsk teknik. En del av utrustningen i gruvorna slits mycket snabbt.
– När Finland exporterar reservdelar och teknik kan Ryssland producera råvaror som landet behöver i sin krigföring. Det stöder direkt det ryska krigsmaskineriet.
Enligt Tynkkynen försöker bolag som Metso Outotec rentvå sin skuld genom att hänvisa till bolagens ägarandelar.
– Det spelar ingen roll om en oligark äger ett helt bolag eller bara 49 procent. Ingenting påverkas heller av om ett bolag på pappret är statligt eller privatägt. I Ryssland kontrolleras särskilt energi- och råvaruproduktionen till stor del av Putins inre krets.
Tynkkynen säger att Ryssland utnyttjar västländernas uppfattning om en rättsstat. Själv bryter Ryssland mot alla avtal men kräver av andra att de ska följa dem. Allt beror på vad som passar Ryssland bäst.
– Företagen kunde konstatera att avtalen inte mera är kraft, och avbryta all handel och betalningar.
Å ena sidan skulle det enligt Tynkkynen orsaka förluster för finländska bolag, men å andra sidan skulle de bli av med sitt beroende av Ryssland. Det skulle öppna för nya affärsmöjligheter.
Texten bygger Yle Uutisets artikel MOT selvitti: Suomalaiset yhtiöt ovat tehneet Venäjällä miljardikauppaa Ukrainan sodan aikana – rahaa on virrannut Putinin lähipiirin yrityksille av Riku Roslund och Jyri Hänninen. Översättning och bearbetning av Patrik Schauman.