Under 2020 och 2021 har Yle Västnyland flera gånger skrivit om ungas psykiska ohälsa i Raseborg. Osäkerheter i världen och coronapandemin har lett till ett försämrat mående hos barn och unga.
Psykisk ohälsa kan fortfarande vara tabubelagt, men unga önskar prata om sitt mående.
Sebastian Berg, verksamhetsenhetschef för ungdomstjänsterna i Raseborg, ser att de finns en stor del ungdomar i Raseborg som kämpar med psykisk ohälsa.
Majoriteten av ungdomarna i Raseborg mår ändå bra. Enligt Berg är coronapandemin och dess följder en orsak till psykisk ohälsa bland unga. Även pressen unga upplever och intryck de får från sociala medier påverkar deras välmående.
Alla för sin egen kamp med sina personliga problem
Agnes Kvarnström, ordförande för ungdomsfullmäktige i Raseborg
Berg oroar sig över att allt yngre barn mår dåligt.
– Det är redan femte- och sjätteklassare som börjar testa rusmedel och medicinera sitt illamående. När tillgången till rusmedel är lättare i dag så är det inte en bra kombination.
Raseborgs stads ungdomstjänster förebygger detta genom att ordna rusmedelslektioner för årskurserna 5–8 i alla Raseborgs skolor.
Allas mående syns inte på utsidan
Ungas psykiska ohälsa märks bland annat genom skolfrånvaro, lidande skolarbete, våldsamt eller otrevligt beteende mot andra samt användning av rusmedel.
– Men det finns ju många som mår dåligt men inte visar det, säger Agnes Kvarnström, ordförande för ungdomsfullmäktige i Raseborg.
Kvarnström påpekar också att alla har svårigheter i tonåren, men att det är lättare för vissa att hantera dem än för andra. Bakgrundsfaktorer så som hur man har det hemma, relationen till föräldrarna, skolgången, det sociala samt hälsan spelar en stor roll.
– Alla för sin egen kamp med sina personliga problem. Det som syns utåt behöver inte nödvändigtvis säga någonting om hur personen mår.
Kvarnström håller med Berg i att de flesta ungdomar mår bra och klarar av sina svårigheter utan större problem.
– Sedan finns det också många som inte har möjlighet att komma över svårigheter på ett enkelt sätt.
Fler ungdomsledare till skolor
Ansvaret för den kommunala elevvården i Västnyland övergick vid årsskiftet till Västra Nylands välfärdsområde. Det innebär att tillgången till skolpsykologerna och -kuratorerna kan bli sämre i Västnyland.
Vårdreformen påverkar inte Raseborgs stads ungdomstjänsters arbete i skolor. Från och med hösten kommer de att vara mer närvarande i skolorna, men det är tack vare omstrukturering från stadens sida. Det finns nu sammanlagt tolv ungdomsledare i Raseborg.
Ungdomsledare ska finnas i alla högstadieskolor i Raseborg en till två dagar i veckan. Deras uppgift är att finnas till och se att skoldagen går bra för alla. De finns som pratsällskap och ska också ordna aktiviteter på rasterna.
– Vi vill finnas i skolvärlden som trygga vuxna och neutrala personer. Vi vill trygga deras skolvardag, säger Simon Berg.
Ungdomsledarna fokuserar på högstadieskolorna på grund av resursbrist och för att de flesta svårigheter finns där. Berg märker att ungdomsledarna har varit uppskattade.
– Ungdomarna kommer och diskuterar sådant som de inte diskuterar med lärare eller skolans personal.
Önskemål om fler skolpsykologer
Agnes Kvarnström har märkt en positiv skillnad i skolmiljön med ungdomsledare i skolan.
– Vi har haft en ungdomshandledare i Ekenäs gymnasium varje måndag nästan hela våren. Man har märkt att måndagarna blir lättare. De kommer och bjuder på kaffe. Man ser att folk blir gladare och går och talar med ungdomsledarna.
Kvarnström tror att ungdomar som upplever skolvardagen som tråkig kan få glädje av att ungdomsledare är på plats.
Hon anser att det viktigaste hjälpmedlet för att hjälpa unga som mår dåligt är tillgången till hjälp med låg tröskel. Hon önskar att Västra Nylands välfärdsområde skulle förbättra elevvården i skolorna.
– Det är absolut inte förebyggande arbete att kuratorerna och psykologerna faller bort på många ställen i Västnyland. När de talar om att de endast kommer ha möjlighet att ta emot dem som behöver akut hjälp, är det absolut inte en bra sak.