Jag är bekymrad över debattklimatet, säger statsminister Petteri Orpo till Helsingin Sanomat i en intervju. Han använder termen ”Trumpism” för att beskriva läget och syftar till den amerikanska tudelade politiken. Motsvarar det här verkligheten?
– Majoriteten av finländarna tänker inte så polariserat på samhälleliga frågor, säger Ilkka Haavisto som är forskningschef för näringsdelegationen EVA.
EVA gör attityd- och värderingsundersökningar två gånger om året i Finland. Undersökningarna visar att den stora allmänheten i Finland inte är polariserad.
– Det som förekommer i de senaste opinionsundersökningarna är starkare ytterligheter.
Enligt Haavisto är det just de här ytterligheterna som återspeglas i dagens diskussionsklimat. I synnerhet då ytterligheterna hittas i ett regeringsparti.
– Regeringspartier är alltid under strängare insyn. När ett populistiskt regeringsparti uttalar sig om saker som inte stämmer, är det viktigt att de utmanas i offentligheten, säger Haavisto.
Speciellt när partimedlemmar yttrar sig om saker som påminner om konspiratoriskt tänkande, ska de behandlas kritiskt, säger han.
”Det skulle vara konstigt om debatten inte skulle vara polariserad”
Enligt Miriam Attias, som är ansvarig chef för forskningsprojektet depolarize.fi som finansieras av Konestiftelsen, skulle det vara konstigt om debatten inte var polariserad.
– Vi befinner oss i en situation där högerextrema krafter sitter i regeringen och har makt över det finska samhället. Det som bortförklaras som ett skämt eller slarv är inte ett skämt, utan en medveten dubbelkommunikation, säger Attias.
De som är rädda för konfrontation, är de som inte är oroade över situationen, tilläger hon.
– Det skulle vara skrämmande om rasistiska uttal inte skulle konfronteras.
Förut var det endast ett fåtal forskare och aktivister från extremhögern som tog upp de här frågorna.
– Det som är nytt är att högextrema strategier behandlas nu i större utsträckning, vilket gör att diskussionen når en större grupp, säger hon.
Det som är utmanande med det här, är att ingen egentligen kan vara neutral eller stå utanför frågorna, säger Attias.
Polarisering i sig är inte skadligt, påminner Attias. Det är en del av det normala samhällslivet, att människor deltar i den politiska diskussionen.
– Men avsiktliga försök att trakassera andra och sprida hatpropaganda, hotar demokratin. Speciellt om man försöker tysta kritiken som uppstår.
Enligt Haavisto hör det även till den finländska demokratin att testa och utmana politiker som blivit invalda.
Finland är inte mer polariserat än förr, men värdefrågor och sociala media gör att det känns så
Fastän den finska politiken inte går att jämföra med den amerikanska, så visar allmänheten besvikelse och oro om läget, visar EVA:s undersökningar.
– Många är besvikna och arga på diskussionsklimatet, säger Haavisto.
Han påpekar att sociala medier gör det svårt att ändra på hur man diskuterar.
– Sociala medier förutsätter korta och koncisa svar och kräver att man tar ställning till saker. Det här förenklar problem och motpoler framhävs.
Den största risken är att många på basis av det drar slutsatser om att hela Finland håller på att urholkas och polariseras, säger Haavisto.
Så är det inte, säger han.
Det finns risk för att medborgare inte längre vill följa med politiken på grund av det hetsiga diskussionsklimatet.
Pasi Saukkonen
– Det som är annorlunda idag är sättet man diskuterar på och de ämnen man diskuterar. Värdefrågor har ofta inga ”rätta” svar och simplifieras på sociala medier.
Om man tittar tillbaka på 70-talet, var Finlands politiska fält mycket mera tudelad, säger Pasi Saukkonen, statsvetare och forskare vid Helsingfors universitet.
Då var det en tydlig skillnad på den politiska högern och vänstern, men det fanns inga sociala medier som hettade upp diskussionen.
Om diskussionsklimatet: ”Vårt sätt att tala om polarisering kan också vara polariserande”
– När några ropar högt, kan det vara svårt för andra att få sin röst hörd, säger Saukkonen.
Om någon utnyttjar sin frihet att uttrycka sig, kan andras frihet att göra samma begränsas, säger han. Han syftar på hatretorik.
– Det är också en stor skillnad på politisk fragmentering och politisk polarisering, säger Saukkonen.
Fragmentering innebär att det finns många olika åsikter, partier och ideologier på det politiska fältet. Det här är typiskt för en demokrati och det syns också i den finska politiken.
Polariseringen som det talas om idag, handlar om några aktörer och specifika ämnen.
– Det handlar inte om alla på det politiska fältet.
Enligt Saukkonen behövs det ändå olika åsikter för en demokrati att fungera.
– Om alla är överens i dagens komplicerade samhälle, så saknas något.
Så var det i Finland under 80-talet, säger han.
Om diskussionsklimatet: ”Vårt sätt att tala om polarisering kan också vara polariserande”
Enligt Saukkonen, är det viktigt att komma ihåg att det nuvarande diskussionsklimatet har en påverkan på den enskilde individen.
– Det finns risk för att medborgare inte längre vill följa med politiken på grund av det hetsiga diskussionsklimatet.
Det finns en också en risk att mediabilden överdramatiserar verkligheten, säger han.