I och med digitaliseringen har utsläppen från informations- och kommunikationstekniken (IKT) nått samma nivå som flygtrafiken, och dessutom överstigit den. En tiondel av världens elektricitet förbrukas av IKT-branschen. I framtiden förväntas denna andel öka ytterligare.
I Finland uppmärksammades denna utveckling för några år sedan när Transport- och kommunikationsverket publicerade en klimatstrategi för IKT-branschen.
Professor Jari Porras från Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet (LUT) har arbetat med IKT-hållbarhet i mer än tio år. Han beskriver publikationen som en vändpunkt.
– Det var då det gick upp för företagen att IKT spelar en stor roll i klimatförändringen. Vi fick många kontakter från företag som ville veta vad de kunde göra, säger Porras.
I fjol meddelade till exempel paket- och resetjänstföretaget Matkahuolto att det hade sparat 400 000 euro per år genom att göra sina informationssystem grönare. En del av besparingarna gjorde de genom att flytta sin programvara från sina egna servrar till en molntjänst.
Så länge företagen försöker minimera sina utsläpp så går vi åt rätt håll
Jari Porras, professor
– Flytten gjorde att vi kunde minska antalet servrar och samtidigt optimera användningen av den tillgängliga kapaciteten, säger Mika Rajanen, teknik- och strategidirektör på Matkahuolto.
Matkahuolto effektiviserade inte bara användningen av deras datacenter, utan justerade också arkitekturen för sina digitala tjänster. De eliminerade onödiga kodsteg och strömlinjeformade processerna.
Rajanen tror att grön kodning kommer att spela en viktig roll i framtiden när företagen jobbar för en grön omställning.
Grön kodning borde beaktas i konkurrensutsättning
Allt är ännu inte på det klara gällande gröna koder. För tillfället diskuteras till exempel hur man kan mäta effekten som en grönare kod har.
IKT är en komplex helhet, där el förbrukas till höger och vänster. Man kan göra besparingar genom att flytta programvara till en centraliserad molntjänst, men samtidigt förbrukas mer dataöverföringskapacitet när datorerna är längre bort från kunderna.
– Det är sist och slutligen en svår helhet att mäta. Men så länge företagen försöker minimera sina utsläpp så går vi åt rätt håll, säger Jari Porras.
Han påpekar att energieffektiviteten hos en programvara kan ses ur två synvinklar. Man kan å ena sidan fokusera på hur effektiv själva tjänsten är, å andra sidan på hur effektiv den digitala tjänsten är jämfört med hur saker och ting gjordes förut.
Ett kontoutdrag på papper ger mer utsläpp än en digital version, trots att den sistnämnda leder till en högre elförbrukning.
Porras önskar att miljövänlighet skulle uppmärksammas mer, bland annat i konkurrensutsättning. Det skulle i sin tur motivera användare att fästa mer uppmärksamhet vid programvarans energiförbrukning.
Miljövänlighet är ett kvalitetselement på samma sätt som säkerhet och integritet, anser Porras. Det måste man ta hänsyn till under hela processen.
– Ganska många föredrag har börjat se effektivitet som ett krav eller en kvalitetsparameter i deras processer, och därmed också börja övervaka den som det, säger Porras.
Programvarornas energiförbrukning är en gemensam utmaning
På säkerhetsföretaget With Security har miljövänlighet blivit en av kvalitetsparametrarna för mjukvaruutveckling. Leszek Tasiemski, företagets chef för produkthantering, påpekar att energibesparingar måste hanteras på ett genomtänkt sätt när det gäller antivirusprogram.
– Det enklaste sättet att minska energiförbrukningen är att helt enkelt sänka funktionaliteten. I vårt fall skulle det betyda att vi skulle äventyra säkerheten, så det är inte ett alternativ. Det gör saken svårare, säger Tasiemski.
Tasiemski leder en grupp som undersöker hur man kan ge användare av antivirusprogram alternativ för att spara energi. Målet är att erbjuda möjligheten att minska energiförbrukningen på ett liknande sätt som till exempel att sänka grafikinställningarna i en webbläsare.
Tasiemski betonar att det är viktigt att användaren förstår att hen gör en byteshandel. För att spara energi måste energi tas någonstans ifrån, och då kommer någon aspekt av programmet att försämras.
– Vissa processer är energikrävande av en anledning. De utför en hel del beräkningar för att hålla användaren säker. Om vi ger användarna alternativ måste de förstå konsekvenserna av sina val, påpekar han.
Uppskattningarna om hur mycket energi som kan besparas med hjälp av grön kodning varierar. I vissa fall handlar det om upp till tiotals procent.
Hur mycket el skulle With Secure kunna spara med hjälp av grön kodning?
– Det vet vi inte än. Jag frågade våra utvecklare om vi kunde lova en procentsats och de sa att det var för tidigt, säger Tasiemski.
Han påpekar ändå att det nu kommer att vara lättare att kartlägga framstegen, i och med att utgångspunkten för mätningen har fastställts.
Tasiemski hoppas att nästa steg är en bredare diskussion om ämnet, särskilt bland företag inom branschen.
– Det här handlar inte om konkurrens, utan om samarbete.
Denna artikel är en bearbetad översättning av artikeln ICT-alan päästöt ovat jopa lentoliikennettä isommat – nyt ala etsii vihreää koodia, skriven av Teemu Hallamaa. Översättningen är gjord av Anna Louhisto.