Strax innan midsommar fick invånare på Utö som bor i fastighetsbolaget Fastighets Ab Öjars hyresbostäder ett brev, där de informerades om planerna på att fastigheterna som de bor i ska säljas.
Fastigheterna i fråga är Telegrafen, Svenskbaracken, Parhuset och Kojuvret, som tidigare ägdes av Försvarsmakten och i dagens läge ägs av Fastighets Ab Öjar.
Fastighetsbolagets bostäder förvaltas av bolaget Öjar Utveckling, som ägs till 100 procent av Utö hembygdsförening.
Beslutet att sälja fastigheterna fattades på Utö hembygdsförenings årsmöte den 1 juli i år. Bolaget Öjar Utveckling har tillsammans med Fastighets Ab Öjar planerat hur försäljningen av fastigheterna ska genomföras.
Beskedet om försäljningen kom som en överraskning för många av hyresgästerna, som bosatt sig på Utö med tanken att bo där en längre tid. Omkring trettio människor bor på Utö året om, varav ett tjugotal bor i de fastigheter som ska säljas.
Trots att fastigheterna ännu inte har sålts är hyresgästerna oroliga för att försäljningen kommer att innebära att hyresgästerna blir uppsagda och att de måste flytta bort på grund av att det finns ett begränsat antal bostäder på Utö.
– Stämningen här kan beskrivas som sorglig och skräckblandad. Några av hyresgästerna har också annat boende på fastlandet, men för många har det här en stor inverkan eftersom det handlar om det enda hemmet man har, säger Petteri Salminen, en av hyresgästerna i de berörda fastigheterna. Han är en av de hyresgäster som har ett annat boende på fastlandet.
Enligt Salminen har flera av hyresgästerna redan börjat förbereda sig på att lämna Utö.
– Trots att ingen ännu blivit uppsagd tror jag att det snart är dags att packa ihop här och lämna ön, för jag tror att uppsägningarna kommer snabbt efter att fastigheterna bytt ägare, säger Salminen.
Hembygdsföreningen: Inte ekonomiskt hållbart att fortsätta hyra ut bostäderna
När Yle Åboland kontaktar Öjar Utvecklings ordförande Mats Bergman för en intervju vill han inte kommentera utan hänvisar till att Utö hembygdsförenings ordförande Emilia Grüssner svarar på alla frågor gällande försäljningen.
Enligt Emilia Grüssner beror försäljningen av fastigheterna främst på ekonomiska orsaker.
– Vi vill säkerställa att det också i fortsättningen ska finnas möjligheter att hyra ut lägenheter på Utö, och därför säljer vi en del fastigheterna. Vi säljer fyra hus med sju lägenheter och behåller ännu två hus med fem lägenheter, säger Grüssner till Yle Åboland.
Varför inte fortsätta hyra ut bostäderna i och med att de nuvarande hyresgästerna vill fortsätta bo på Utö?
– Vi klarar inte det ekonomiskt. Många av husen är byggda i början av 1900-talet och skyddade med beteckningen sr-1, vilket innebär att ägaren måste hålla husen i skick. I slutet av 2021 var vi tvungna att ta ett nytt lån för att klara av räkningarna, och hela 2020-talet har det uppstått stora förluster i bolaget. Det håller inte ekonomiskt, säger Grüssner.
Enligt Grüssner kommer de fyra fastigheterna att säljas uthyrda. När det kommer till hyresgästernas oro över uppsägningar understryker Grüssner att försäljningen inte nödvändigtvis innebär att hyresgästerna måste flytta bort.
– Vad de nya ägarna kommer att göra vet vi inte, det kan bra vara så att de fortsätter hyra ut bostäderna. Ingen hyresgäst är uppsagd i det här skedet och det är inte frågan om att hyresgästerna alldeles plötsligt måste flytta ut. Men de omfattas förstås av hyreslagen, säger Grüssner.
Fastigheterna kommer att säljas via auktion med två offertrundor per månad. De som är medlemmar i Utös hembygdsförening får delta i auktionen. Den exakta tidtabellen för försäljningen är oklar, men processen förväntas inledas under hösten 2023 och räcka minst 3-4 månader.
Oro över långtgående följder för Utös framtid
Yle Åboland har fått se en skrivelse, där hyresgästerna lyfter fram sina tankar och orosmoment gällande försäljningen av fastigheterna. Hyresgästerna är oroliga för att en eventuell uppsägning av hyresavtalen kan ha en större inverkan på Utö och öns livskraft, ifall de tjugotal som bor i hyresbostäderna plötsligt måste flytta bort från ön och antalet åretruntboende drastiskt skulle minska.
Det finns också en oro över att de bostäder som säljs ska köpas av folk som vill använda dem som sommarboende och att fastigheterna således skulle stå tomma längre tider. Ifall antalet åretruntboende plötsligt skulle minska kunde det ha långtgående konsekvenser för exempelvis skolan och matbutiken på Utö, menar hyresgästerna.
Petteri Salminen tror att också exempelvis infrastrukturen kan lida ifall fastigheterna inte används regelbundet.
– Om till exempel avloppen inte används under en längre tid kan rören bli stockade, för de måste ju användas regelbundet för att avloppsreningen ska fungera. Även vattenförbrukningen på ön kan bli dyrare, för kostnaderna för vattenverket på ön försvinner ju ingenstans även om invånarna minskar, säger Salminen.
Utö hembygdsförening och Öjar Utveckling tror inte att försäljningen av fastigheterna kommer att ha större konsekvenser för Utös livskraft.
– Det är omöjligt att förutse, men vi tror inte att bostäderna kommer stå tomma så långa tider under året. Jag skulle inte köpa en bostad för flera hundra tusen, renovera den och sedan låta den stå tom stora delar av året, och vi tror att andra också tänker så, säger Grüssner.