Finland deltog för första gången som fullvärdig medlem i ett Natotoppmöte. Här kommer en kort sammanfattning av mötet, för den som drunknat i detaljer under de två dagarna som ledarna för Natos 31 medlemsländer möttes i Litauens huvudstad Vilnius.
1. Sverige fick grönt ljus
Redan innan det egentliga toppmötet inleddes, på måndag kväll, kom pangnyheten. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan meddelade att han ska be det turkiska parlamentet godkänna Sveriges medlemskap.
I gengäld lovar Sverige trappa upp kampen mot terrorism i enlighet med tidigare avtal. Dessutom ska Sverige verka för en större integration mellan Turkiet och EU.
I Erdoğans basar gäller ändå hans egna regler. På onsdagen rapporterade turkiska medier att parlamentet kommer att behandla frågan först i oktober efter sin sommarpaus, en uppgift som senare bekräftades av Erdoğan.
Turkiska journalister här i Vilnius talar om att det ger tid för parlamentet att granska att Sverige verkligen implementerar det nya avtalet.
Erdoğan nöjde sig vid sin avslutande presskonferens på onsdagen med att säga att stegen för ett fullt medlemskap för Sverige förtydligades under mötet.
It ain't over till the fat lady sings.
2. Stark signal men vaga löften till Ukraina
Ukraina hade hoppats på en klar tidtabell för när landet kan gå med i Nato. Man fick ändå nöja sig med en tydlig signal och nya löften om vapen och förnödenheter.
På onsdagen sammanträdde för första gången det nya Nato-Ukraina-rådet. Enligt Jens Stoltenberg möttes han och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj därmed som likar – i framtiden ska de enligt Stoltenberg mötas som allierade.
Den slutliga överenskommelsen är ändå vag och stipulerar bara att Nato kommer att bjuda in Ukraina när medlemsländerna anser det befogat och Ukraina fyller kriterierna.
Däremot fick Ukraina löften om en försnabbad process när den väl kommer igång. Nato beslöt också om en mångårig plan för att hjälpa Ukraina militärt och länder som Tyskland och Frankrike presenterade nya stora vapenleveranser.
G7-länderna gick steget längre och enades om att erbjuda Ukraina direkta säkerhetslöften.
President Zelenskyj, som under tisdagen i fräna ordalag kritiserade Natos vaga löften, bytte fot på onsdagen och tackade artigt för stödet. Han sade sig förstå att Nato inte kan ge löften som riskerar att utlösa ett världskrig.
Zelenskyj stack för all del inte under stol med att han var besviken över att man inte kunde ge Ukraina en tydligare tidtabell för medlemskap.
3. Trehundratusen soldater sätts i höjd beredskap
Nato beslöt också om att trappa upp försvaret mot Ryssland till en nivå vi inte har sett sedan Kalla kriget.
Nato ska ha 300 000 soldater i hög beredskap – även till havs och i luften. Av de tre regionala försvarsplaner som antogs berörs Finland av den nordliga.
Exakt hur Finland ska delta i det stora försvarsmaskineriet ville president Sauli Niinistö inte gå in på vid sin avslutande presskonferens. Sedan tidigare vet vi att Finlands insats blir betydande, men att den till största delen handlar om att försvara vårt eget territorium.
Nato trappar också upp kraven på försvarssatsningar i medlemsländerna.
Natos mål har hittills varit att medlemsländerna ska satsa två procent av bnp på försvaret. Men även om många Natoländer har satsat allt mer på försvaret sedan Ryssland anföll Ukraina når bara 11 av de 31 medlemsländerna upp till målet. Nu ska tvåprocentsmålet vara ett absolut minimum för alla medlemsländer.
Dessutom enades man om en handlingsplan för att öka produktionen i försvarsindustrin.