Det blev en verklig thriller till slut.
Efter över ett år av växlingar mellan hopp och förtvivlan och efter att i våras lämnats ensam kvar i Natoväntrummet när Finlands medlemskap ratificerades, fick Sverige äntligen vad det ville på måndagskvällen.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kom med de förlösande orden om att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan för ratificeringen av det svenska Natomedlemskapet vidare till landets parlament så fort som möjligt.
I de svenska mediernas liveuppdateringar på kvällen var de första reaktionerna nästan överrumplade. Det som varit så snårigt in i det sista – med Erdoğans sista minuten-utspel om ett turkiskt EU-medlemskap – var plötsligt fixat. Eller i praktiken fixat i alla fall: Ännu återstår det formella beslutet i det turkiska parlamentet, men eftersom det styrs av presidentens vilja är saken nu klar.
Bedömare i Sverige antog att den formella ratificeringen kan komma redan den här veckan.
Det andra landet som hittills ställt sig på tvären mot Sverige, Ungern, har för sin del lovat att inte vara sist med att ratificera det svenska medlemskapet. Hur den ungerska omröstningen ska arrangeras i praktiken återstår att se då landets parlament redan inlett sin sommarpaus.
”Historiskt”
I kvällssändningarna upprepade experterna ordet ”historisk”.
Efter 200 år av militär alliansfrihet kommer Sverige nu att träda in i en grupp där man förbinder sig vid att försvara varandra.
Och samma känsla genomsyrar också andra kommentarer.
I exempelvis Dagens Nyheter skriver Erik Helmerson på ledarplats att ”måndagskvällen den 10 juli kanske blir ett av livets handfull tillfällen när du minns exakt vad du gjorde”.
Enligt honom har vägen fram till Nato inte varit vare sig ren eller ädel. Under kalla kriget agerade man hycklande och opportunistiskt och slutspurten med eftergifterna gentemot Turkiet länder Sverige inte till heder.
Men nu är man inne. Och det idealistiska Sverige verkar ha förvandlats till det realpolitiska Sverige.
Expressens ledare formulerar kontentan av måndagskvällens besked så här:
”Det är svindlande och en stor vinst för svensk säkerhet. Ensam är inte stark, i synnerhet inte en liten europeisk stat i en värld med ett aggressivt Ryssland. Sverige går in i en ny era.”
Många vinnare, en stor förlorare
I SVT:s sändning på måndagskvällen beskrev också Turkietkännaren Paul Levin händelsen och dagen som historisk.
Enligt honom kan många räkna sig som vinnare efter beskedet från Erdoğan.
– Både (statsminister) Ulf Kristersson och (utrikesminister) Tobias Billström men även den tidigare regeringen med Magdalena Andersson och Ann Linde som startade denna process, sa Levin.
Han menade att också att den svenska chefsförhandlaren Oscar Stenström hör till vinnarna, liksom Jens Stoltenberg och Joe Biden.
Levin sa att det egentligen bara finns en förlorare i uppgörelsen, Rysslands president Vladimir Putin.
– Han hade väl hoppats att Vilnius skulle leverera ett Nato som var splittrat, sa Levin.
Risk att stödja turkisk EU-strävan?
Bedömare i Sverige anser att den nya överenskommelsen mellan Sverige och Turkiet inte borde innebära några oöverkomliga problem för Sverige.
Den enda risken som diskuterades direkt efter beskedet från Vilnius var frågan om Turkiets önskan att blåsa liv i de länge pausade medlemskapsförhandlingarna med EU.
Enligt SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson kan det uppstå kritik om Sverige anses lobba för starkt för Turkiet, ett land som är känt för brister i mänskliga rättigheter, domstolarnas frihet och rättsstatens principer.
På hemmaplan finns fortfarande de som inte gillar anslutningen till Nato, trots att den allmänna opinionen klart stöder ett medlemskap.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsätter sig Natomedlemskapet och på måndagskvällen sa Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå att det svenska medlemskapet är en historisk felprioritering.
– Nato bidrar till ökad polarisering i en värld som redan är hårt militariserad, sa hon till Sveriges radio.
Att Sveriges största parti Socialdemokraterna, vilkas alliansfrihetslinje länge dominerade den svenska utrikespolitiken, sedan på kort tid gjorde en helomvändning kommer garanterat att utgöra ett ämne för otaliga avhandlingar.