Artificiell intelligens kommer att ersätta en del av det arbete som människor gör, men det kan också bidra till att produktiviteten ökar och därmed öka behovet av arbetskraft. AI kan också skapa helt nya arbetsuppgifter.
Den största utvecklingen har skett kring arbetsuppgifter som inte är rutinlagda, bland annat inom vetenskap, ekonomi och ledarskap. AI har ändå inte haft några negativa effekter på sysselsättningen – men å andra sidan inte heller ökat produktiviteten nämnvärt.
En orsak till det här är att företag inte är särskilt flitiga på att utnyttja artificiell intelligens.
Enligt uppgifter från den europeiska statistikcentralen Eurostat använder mellan 2 och 23 procent av de europeiska företagen sig av AI. I Finland är andelen 12 procent.
AI kräver reglering också i arbetslivet
Fördelen med AI är att farliga arbetsuppgifter kan automatiseras med hjälp av den, menar rapporten. Också anställda med olika funktionshinder kan få hjälp av AI.
Artificiell intelligens kan fatta beslut på mer jämlika grunder än människan, till exempel då arbetsuppgifter delas ut eller i beslut om avancemang. Å andra sidan kan AI stärka fördomar, vilket kan leda till diskriminering.
Rapporten påminner om att det är viktigt att komma överens om principerna för hur man utnyttjar AI på arbetsplatserna, eftersom utvecklingen går snabbt framåt. AI får inte kränka de anställdas integritet eller rättigheter, enligt OECD:s principer.
En stor del av praxisen kring artificiell intelligens i OECD-länderna är baserad på frivillighet, och det visar att det finns behov av reglerande lagstiftning, konstaterar rapporten.
AI-företagaren Peter Sarlin: Om EU lyckas reglera AI på ett bra sätt kan det ha ekonomiska fördelar