Flera europeiska medier har lyft upp Finlands nya regering i allt annat än positiva ordalag. Det överraskar inte Anu Koivunen, medieforskare och professor i genusvetenskap vid Åbo Universitet.
– Jag förstår intresset i europeisk media mycket väl. I de flesta länder skulle Purra omöjligen kunna fortsätta som minister. Det kommer säkert att vara tufft för henne att möta sina kolleger inom EU. Purras våldsfantasier är en hemsk läsning.
Som exempel använder Koivunen Sverige. Där kunde inte Sverigedemokraterna sitta med i regeringen. Enligt henne är partiet inte tillräckligt rumsrent och skulle inte klara av den mediala granskningen.
Purra skapar rubriker världen runt: ”Nya skandaler, rasism och våld”
– Det förvånar mig att regeringen tycks agera först när skandalen blir en nyhet i Europa. Varför reagerade man inte på den inhemska samhällsdebatten, frågar sig Koivunen.
Finland hade en väldigt positiv image internationellt under Sanna Marin. Den bilden har nu fått sig en törn, men har det egentligen någon skillnad?
– Det påverkar människor som funderar på var de ska bo eller studera. Kan man tänka sig arbeta för ett finskt företag? Vill man investera i Finland? Den internationella bilden av Finland spelar en roll för de här valen.
”Regeringen styrs som ett företag”
– Det här är inte några normala medieskandaler. Det handlar om att vi har ett regeringsparti vars politik går ut på att utmana regler och normer. Det man gemensamt kommer överens om är inte något man vill respektera utan snarare ifrågasätta.
Enligt Koivunen är det nuvarande läget speciellt. Det finns populistiska krafter inom regeringen och debattklimatet har förändrats.
– Just nu diskuterar man om flera ministrar kan få fortsatt förtroende, och det handlar inte om ministrarnas politiska gärningar utan om deras grundläggande värderingar. Det här är nytt.
– Petteri Orpo har försökt hantera situationen genom att rita upp spelregler för nolltolerans mot rasism och högerextremism. Vi vet ändå redan att det finns ett parti som inte vill högakta det här.
En annan sak som Koivunen reagerat på är sättet hur regeringen sköter sitt arbete.
– Regeringen leder landet som ett företag. Mycket sker bakom slutna dörrar och ibland uttalar sig regeringen om olika mål, projekt och strategier. Ni kan ställa hurdana frågor ni vill men vi bara sköter vårt jobb och arbetar för regeringsprogrammet. Hur ska oppositionen och medier förhålla sig till det här?
Jämför med tystheten kring Kekkonen
Koivunen är besviken över hur finska medier behandlat rasismen inom Sannfinländarna.
– Många aktivister och forskare har grävt i rasistiska bloggar och på invandrarkritiska sajter. Till exempel blev Purras bloggskriverier avslöjade på det här sättet. Informationen har funnits där hur länge som helst och Iltalehti tog upp saken i februari men ingen följde upp saken.
Jag går så långt att jag jämför tystnaden kring det rasistiska hatet inom Sannfinländarna med när medier inte rapporterade om att Kekkonen var för sjuk för att sköta sitt jobb
Anu Koivunen
Konsekvenserna av det här syns nu, anser Koivunen. Situationen har krisats när allting kommer fram på en gång. Hur kommer media att hantera det här framöver? Kommer man fortsätta gräva eller glöms skandalen bort?
Igår i A-studion intygade Petteri Orpo med handen på hjärtat att han inte hade haft en aning om Purras rasistiska kommentarer. Enligt Koivunen skulle den här situationen ha kunnat undvikas om media varit mer på alerten gällande sannfinländarnas rasistiska bakgrund. Det har länge varit känt att kärnan i partiet, som bland annat består av tidigare partiordförande och nuvarande riksdagens talman Jussi Halla-Aho, haft rasistiska åsikter. Det har väldigt länge varit väldigt tyst om det här, vilket är otroligt problematiskt, säger Koivunen.
– Jag går så långt att jag jämför tystnaden kring det rasistiska hatet inom Sannfinländarna med när medier inte rapporterade om att Kekkonen var för sjuk för att sköta sitt jobb.
Samtidigt säger Koivunen att medias roll är otroligt viktig.
– Media har som uppgift att förklara, berätta, gräva och granska. Läsaren ska förstå vad som händer runt omkring sig. Det är ett uppdrag, som i dagens samhällsklimat är viktigare än någonsin.