För att bli president fiskade Donald Trump röster i det amerikanska rostbältet, där tiotals år av nedskärningar och förlorade jobb satt sina spår. I Storbritannien kan brexit kopplats ihop med en dröm om att återskapa landets sakande industriella makt.
Östra Ukraina var en industriell motor i Sovjetunionen, men i dag präglas området av slocknade skorstenar och tomma fabriker. Befolkningen längtar tillbaka till en värld där industrin blomstrade, en värld där området var nära kopplat till Ryssland.
Det här säger Christoffer Holm som är doktorand i historia vid Åbo Akademi. Han skriver som bäst en doktorsavhandling om det nedstängda stålverket Koverhar i Hangö. Enligt honom är minnet av en svunnen industriell blomstring en viktig politisk kraft i Ukraina.
Industrinostalgi är en längtan till en värld som inte existerar
– Kort och gott handlar det om saknaden av nedlagd industri. I de flesta fall handlar det konkret om det förlorade välståndet, som industrin tidigare förde med sig, säger Holm.
I dag kan den tunga industrins vikt verka främmande. På många håll är den en symbol för något föråldrat och miljöskadligt, men så har det inte alltid varit.
– För många generationer var industrin, på både ett konkret och symboliskt sätt, det som förde samhället framåt. Det var ett tecken på utveckling och framgång. Industriarbetet skapade en egen identitet. Det var ett hårt men hederligt jobb, som ofta förknippades med manlighet.
En speciellt viktig roll spelar industrinostalgin i östra Ukraina, ett område som journalisten Ingmar Nevéus beskriver så här: ”Sovjetunionens industriella skrytprojekt som förvandlats till ett ukrainskt rostbälte med dåligt självförtroende”.
– Nostalgin blickar inte bara bakåt. Det handlar om en glansbild av det förflutna som man vill återskapa, vilket sällan är möjligt. Tankesättet kan och har påverkat konflikten i Ukraina, i den så kallade Donbass-regionen, säger Holm.
Sovjetunionen förde med sig både välstånd och tragedi i östra Ukraina
– Industrin i Donbass upplevde sin glansperiod under första halvan av 1900-talet. Det fanns en tid när regionen producerade en stor del av världens kol och tackjärn.
– Under sovjettiden byggdes också en omfattande vapenindustri. Lokalbefolkningens levnadsstandard steg sedan när industrin utvecklades, säger Holm.
Redan i ett tidigt skede blev den ukrainska industrin beroende av den övergripande sovjetiska industrialiseringen. Råvarorna exporterades österut och det skedde en kraftig arbetskraftsinvandring. Den ryska befolkningen i Donbass ökade från 0,77 miljoner år 1926 till 3,6 miljoner år 1991.
Extensiv miljöförstöring och livsfarliga arbetsförhållanden hörde till Sovjetindustrins vardag. Landskapet kring Donetsk präglades av enorma slagghögar. Ukrainas produktiva landsbygd exploaterades.
– Industrinostalgins stora problem är att den är selektiv. Man tänker att allt var bättre under Sovjet, men det behöver inte stämma. Nostalgin behöver inte alltid vara faktabaserad för att påverka de som kommer i kontakt med den.
På 1930-talet ledde exploateringen till en omfattande hungersnöd, vars offer räknas i miljoner. Katastrofen har fått namnet Holodomodor, på svenska ”mord genom svält”.
– Bland befolkningen uppfattar många att den ekonomiska nedmonteringen skedde i samband med Ukrainas självständighet. Faktum är att den började redan tidigare. Sovjetunionens ekonomiska svårigheter spreds snabbt till Ukraina och unionens sammanfall blev den sista droppen, säger Holm.
84 procent av befolkningen i Donetsk och 77 procent i Luhansk röstade för ukrainsk självständighet. Det tyder på att det har existerat ett utbrett missnöje mot Sovjetunionens styre. Det här verkar ändå delvis ha glömts bort.
Den nya regeringen i Kiev har haft svårigheter med att tackla problemen i östra Ukraina. När Ukraina blev självständigt rasade den redan låga levnadsstandarden.
Under 90-talet var BNP per capita kring 600 dollar i Donbass, en halvering jämfört med tiden under Sovjetunionen. Som jämförelse rörde sig Finlands BNP per capita kring 20 000 dollar under de svåra ekonomiska åren på 1990-talet.
– Även om det fanns många utmaningar under Sovjettiden så kvarstår faktumet att arbetsplatserna och framtidsutsikterna med tiden försvunnit från östra Ukraina. Avindustrialiseringen har satt sina spår. Det är en trend som också syns i övriga Europa, även i Finland. Skillnaden är att vi här lyckats kompensera för de förlorade industrijobben, berättar Holm.
En värld utan Putin löser inte problemen i östra Ukraina
– Missnöjet med hur ekonomin utvecklat sig pyr ännu i östra Ukraina. Splittringen i landet beror delvis på hur det gick med industrin, säger Holm.
Konflikten mellan det ryskvänliga öst och västorienterade Kiev har länge dominerat ukrainsk politik. År 2004 valdes proryska Viktor Janukovytj till president, men resultatet ogiltigförklarades. I stället blev västliga Ukrainas kandidat Viktor Jusjtjenko president. I Donbass kände man sig lurade och bedragna.
– Forskning visar att det i östra Ukraina finns ett ekonomiskt motiv bakom den pro-ryska attityden. Man hoppas på att återfå jobben och kunna bygga upp industrin igen. Det skulle helt enkelt bli som förr. Det behöver inte handla om en beundran för Sovjet, utan minst lika viktigt är missnöjet med nuet, berättar Holm.
Nya konflikter mellan östra och västra Ukraina uppstod snabbt. Proryska Janukovytj fick revansch och valdes till president 2010. Fyra år senare tvingades han lämna sin post. Hans ryskvänliga politik ledde till den enorma proteströrelsen Euromajdan.
År 2014 blev Petro Porosjenko president. Samma år annekterades Krim av Ryssland och oroligheterna i östra Ukraina förvandlades till ett inbördeskrig.
– I medierapporteringen har väldigt mycket fokus legat på Putin, vilket i sig inte är fel. Samtidigt får man inte glömma att konflikten handlar om mer än bara en maktgirig person. En värld utan Putin skulle knappast lösa de problem som östra Ukraina har tampats med, säger Holm.
Han framhäver att problematiken kring industrin är en av många dimensioner i kriget. Det är inte meningen att det ska vara förklaringen till allt. En komplex konflikt har en lika komplex bakgrund.
Enligt Holm är det viktigt att medierna försöker klargöra bakgrundsfaktorerna i en konflikt och göra det lättförståeligt. Samtidigt är kriget i Ukraina helt enkelt inte lätt att förstå. Ukraina har en mycket komplicerad och våldsam historia. Det påverkar och kan nyttjas politiskt.
– Jag har talat med flera ukrainare som nämner kulturella och språkliga dimensioner. Splittringarna blir dessutom värre av ekonomiska utmaningarna och industrinostalgin. Ingen kan ta in alla aspekter på en gång, avslutar Holm.