Björneborgs svenska samskola har i flera år samarbetat med Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi kring språkfrågor.
Samarbetet har handlat mycket om att synliggöra och förädla sättet för hur man undervisar och tänker inom småbarnspedagogiken, grundskolan och gymnasiet när det gäller undervisningen av barn som har en språklig bakgrund som är finskorienterad.
Startskottet för samarbetet med CLL kom för några år sedan, när betygen för studentprovet i modersmål började sjunka för studenterna vid Björneborgs svenska samskola. Enligt Hartman har samarbetet varit lyckat.
– Med facit i hand kan man konstatera att resultaten i synnerhet i provet i modersmål har blivit märkbart bättre och att eleverna känner sig trygga i att skriva på svenska. Vi har bara sett goda resultat av det här samarbetet, säger Martin Hartman, som är ledande rektor för Björneborgs Svenska samskola och verkställande direktör för Svenska kulturfonden i Björneborg.
Hartman tror att förbättringen beror på att Björneborgs svenska samskola har satsat på språkmedveten undervisning bland såväl elever som personal.
– Undervisningen är enhetlig, man talar på ett visst sätt och använder benämningar på ett konsekvent sätt. Det är inte bara modersmålslärarens eller speciallärarens uppgift att stärka elevernas språk, utan hela skolans och alla kollegors gemensamma ambition.
”Taxell i all ära, men flerspråkighet är nog den riktning som vi är på väg mot”
Den taxellska paradoxen som myntades av Christoffer Taxell för över 30 år sedan konstaterar i korthet, att enspråkiga lösningar är den bästa garantin för tvåspråkighet. Eller omvänt: att tvåspråkiga lösningar i praktiken leder till enspråkighet. I Björneborgs svenska samskola väljer man däremot att tala om flerspråkighet.
– Taxell i all ära, men flerspråkighet är nog den riktning som vi är på väg mot. Undervisningsspråket i skolan är svenska och verksamheten sker på svenska, men vi bejakar flerspråkighet. Till exempel kan föräldrarna inte förväntas kunna svenska, så vår kommunikation till hemmen är tvåspråkig, säger Hartman.
– Vi vill att alla, oberoende av vilket språk man pratar hemma, ska ha möjligheten att stifta bekantskap med den svenskspråkiga och nordiska kulturen. Det handlar inte om att vi vill göra dem alla till finlandssvenskar, utan snarare att man får två språk med sig när man går ut skolan.
Den finskspråkiga och svenskspråkiga skolkulturen har mycket att lära sig av varandra. Man behöver sänka trösklarna och lära sig av varandra.
Martin Hartman, ledande rektor för Björneborgs svenska samskola
I stället för att krampaktigt beskydda svenskan inom det lilla svenska rummet i Björneborg väljer man med andra ord att öppna dörren på vid gavel för det övriga samhället och den finskspråkiga vardagen i staden.
– Vi har strävat efter att etablera samarbetet med lokala aktörer och att sänka trösklarna. Alla som är nyfikna på det svenska och det nordiska är välkomna till vårt kvarter, säger Hartman.
Vilka lärdomar kan Björneborgs satsningar på flerspråkighet ge andra språköar i Finland?
– Det här med att öppna dörrarna, sänka trösklarna är ett av de största taktiska dragen som visat sig vara väldigt bra. Vi har ett gott samarbete med Björneborgs stad, i synnerhet med bildningen som är mån om vår verksamhet, säger Hartman.
Björneborgs svenska samskola håller på att tillsammans med bildningen inom staden utveckla skolans verksamhet så, att man kunde grunda ett IB-gymnasium i Björneborgs svenska samskolas regi.
”Finskspråkiga och svenskspråkiga skolkulturen har mycket att lära sig av varandra”
När det gäller att lära sig svenska i Finland understryker Hartman att en av de viktigaste lärdomarna handlar om att kunna samarbeta över språkgränserna mellan finskan och svenskan.
– Den finskspråkiga och svenskspråkiga skolkulturen har mycket att lära sig av varandra. Man behöver sänka trösklarna och lära sig av varandra, helt enkelt. Det är viktigt att tänka på att man inte separerar språkgrupperna från varandra, utan att man har gemensamma rastområden och gemensamma mötesplatser.
Om vi definierar tvåspråkiga skolor som sådana där undervisningen sker jämnt på finska och svenska - tycker du att det finns en beställning på tvåspråkiga skolor i Finland?
– Jag tror nog att en skola behöver ha ett undervisningsspråk. Däremot finns det bitar där man kan tumma på det, till exempel kan man undervisa ett ämne på två språk, men det förutsätter att läraren behärskar båda språken, säger Hartman.