Kari Niskanen kommer utan problem ihåg klockslaget för olyckan som förändrade hans liv. Och skulle han mot förmodan glömma så är det bara att ta en titt på hyllan i vardagsrummet i hemmet i Söderveckoski i Borgå.
Bland glasflaskor och andra uppradade småprylar ligger ett trasigt, silvrigt armbandsur. Visarna har stannat på 23 minuter och 9 sekunder över fyra – klockslaget för Niskanens olycka.
Torsdagen den 7 mars för fyra år sen blev hans skåpbil påkörd av en buss som slirade över i fel körfil.
– Min arbetskarriär som målare tog slut där, konstaterar han.
Blev ersatt för att han inte längre kan jobba
Kari Niskanen skadade speciellt den vänstra sidan av kroppen illa och det syns ännu i dag när han går runt i sitt hus.
I praktiken har Kari Niskanen varit arbetsoförmögen sedan den där snöiga och slaskiga torsdagen.
Målningsrollrarna och spackelverktygen ligger orörda i garaget och utanför ligger målningsställningar han inte längre klarar av att klättra på.
Efter olyckan har bussbolagets försäkringsbolag betalat sjukpension till honom, en ersättning för att han inte längre kan arbeta.
När Kari Niskanen fyllde 65 år i januari började han få ålderspension av försäkringsbolaget. I samma veva sänkte bolaget ersättningen med 40 procent. Kari Niskanen hade svårt att förstå varför och tyckte sänkningen var oskälig.
Han blev ändå inte orolig, för han tänkte att han kommer få ut sin arbetspension som han betalat in under alla år i arbetslivet. Men den hade han inte längre rätt till.
– Pensionsbolaget meddelade att de betalar noll euro i arbetspension åt mig, då jag får ersättning från försäkringsbolaget.
Niskanen har varit i kontakt med sitt pensionsbolag som anser att de handlat rätt och lagenligt. Men han har ändå svårt att förstå varför systemet är som det är.
Ett bussbolag har gjort mig till invalid och så har jag sparat pension hela livet som jag får ingenting av. Varför ska det vara så?
Kari Niskanen
Byråkratiska brev
Kari Niskanen utrycker sin frustration över att all information kommer brevledes eller per e-post. Han tycker texten i breven är svår att förstå och upplever att det är upp till honom själv att ta reda på om allt gått rätt till.
– Man känner sig ganska liten. Kontaktar man någon så säger de att man ska kolla på nätet. Man får inte träffa någon så de kunde berätta hur allt skulle gå till, säger han.
Rent ekonomiskt går vardagen ihop hittills, eftersom Niskanen väljer att inte spendera pengar på något extra. Men han undrar hur det ska gå ifall värmesystemet eller något annat i huset går sönder.
Han har funderat på att dra pensionsbolaget inför rätta, men några advokater han pratat med har rått honom att inte överklaga pensionsbeslutet för de tror han riskerar förlora.
– Så det är tveksamt. Vågar jag föra saken vidare? frågar sig Niskanen.
Bolagen: Vi följer bara lagen
Både försäkringsbolaget och pensionsbolaget motiverar sina beslut med att de följer anvisningarna i lagen.
Försäkringsbolaget If uppger att orsaken till att ersättningsbeloppet sjunker vid 65 års ålder är att om Kari Niskanen inte hade varit med om olyckan skulle han ha gått i pension då. Då hade hans inkomster också sjunkit, till följd av pensioneringen.
Den här praxisen baserar sig på den statliga trafik- och patientskadenämndens rekommendation, uppger If.
Orsaken till att Kari Niskanen inte har rätt till sin pension har att göra med att hans ersättning är högre än arbetspensionen.
Elos pensionsdirektör Saija Sundén kan inte uttala sig om enskilda fall. Men på ett allmänt plan förklarar hon att vissa primära förmåner, som olycksfallsersättning, betalas ut först.
Är ersättningen större än arbetspensionen betalas bara en del av arbetspensionen eller så återstår inte någon pension alls att betala ut.
Syftet med lagstiftningen är att förhindra att någon skor sig på systemet och får förmåner från olika håll.
– Om olika system skulle betala ersättningar utan att beakta andra system skulle ersättningsbeloppet kunna bli större än den summa som personen förtjänade in i sitt arbete, säger Saija Sundén.
Enligt Sundén är det ett missförstånd att man i Finland betalar in arbetspension till sig själv. Pensioner finansieras huvudsakligen via ett fördelningssystem, vilket i praktiken betyder att de som just nu är i arbetslivet betalar de nuvarande pensionärernas pensioner.
Inga pengar är med andra ord öronmärkta för en viss person, påpekar Sundén.
Sällsynt fall
Saija Sundén på arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo upplever att folk har relativt bra koll på systemet med arbetspensioner.
I allmänhet anser Elos kunder att bolagets pensionsbeslut och brev är tydliga. Det här framkommer ur kundenkäter som bolaget gör, berättar Saija Sundén.
Fall likt Kari Niskanens, som hör till systemet med primära förmåner, är mer sällsynta och därför inte lika känt. Det kan leda till att folk blir förbryllade, tror Sundén.
Elo erbjuder i regel inga fysiska möten för sina kunder utan vägledning sker per telefon, i en chatt, via webbmeddelanden eller per post.
Förutom att Elo skickar information till pensionstagarna så finns det mycket information och material på bolagets webbplats, bland annat anvisningar om hur förmåner bestäms.
– Men det finns mycket material så det är inte alltid lätt att följa med, medger Saija Sundén.
Hon konstaterar att det är möjligt att överklaga Elos pensionsbeslut om en kund är missnöjd med beslutet.
Är lagen tydlig i Niskanens fall, är det värt för honom att överklaga?
– Jag kan inte ta ställning till enskilda fall, kommenterar Sundén. Men på en allmän nivå säger hon att Elo verkställer arbetspensionslagstiftningen och att bolaget följer de anvisningar som finns.
Så ska man vara sur på någon så ska man inte vara sur på er utan på lagstiftarna?
– Nå, arbetspensionslagarna stiftas av riksdagen och Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen av lagarna. Vi arbetspensionsbolag samlar in avgifterna, beviljar och betalar ut pensionerna, säger Saija Sundén.