Förr fanns det betesdjur i skärgården. Men då betesdjuren blev färre, försvann många arter som idag är hotade. Just nu pågår ett talkoläger på ön Pähkinäis utanför Rimito i Nådendal, där deltagarna återställer naturen för att den lilla apollofjärilen ska trivas på ön igen.
– Betesdjuren håller vegetationen låg, vilket betyder att också blommande kärlväxter får livsutrymme. Kärlväxterna i sin tur är föda för insekter. Här på Pähkinäis har vi den sällsynta Mnemosynefjärilen, Lilla apollofjärilen, och den lever på en speciell kärlväxt. Så det är jätteviktigt att det finns tillräckligt med livsmiljöer för den här fjärilen, säger Bernt Nordman vid WWF som är lägerchef på talkolägret på Pähkinäis.
Enormt intresse för talkoläger
Arbetet på lägret sköts med talkokrafter. Talkoarbetare röjer buskar och träd, som samlas i högar som kommer att brännas på hösten.
En av talkoarbetarna på Pähkinäis är Leo Kulikoff från Helsingfors, som hittills trivts bra på lägret.
– Jag ville delta för att skydda naturen, men också för att det är väldigt trevlig att vara här. Det är någonting annat än att arbeta på kontoret. Man ser vad man har gjort och det är lätt jobb för här finns människor som säger åt en vad man ska göra. Och det finns mycket vänliga människor här, säger Kulikoff.
WWF ordnar årligen flera liknande talkoläger, som är väldigt populära.
– Vi har fler sökande än vad vi kan erbjuda platser för, säger Nordman.
Betesdjuren behövs – men jordbruksstöden kan minska
För att talkoarbetarnas jobb ska vara till någon nytta behövs betesdjur. Men det är dyrt att föra ut betesdjur till skärgårdsöar, och snart kan en del av djurbönderna bli utan stöd.
Livsmedelsverket har nämligen tolkat de nya kriterierna för EU:s jordbruksstöd, som också gäller betesmarker, på ett sätt som lämnar en del skärgårdsöar utanför, eftersom man inte kan producera foder på öarna.
Nordman kritiserar Livsmedelsverkets tolkning och hoppas att det ska gå att få en ändring på tolkningen.
– Jag tror att Livsmedelsverket tänker lite mera på livsmedelsproduktion och glömmer att en väldigt viktig del av jordbruksstöden är naturvård. Dels förstås klimatåtgärder men också naturvård. Det handlar alltså om livsmiljöer som under århundraden har hållits öppna, tack vare betande djur. Det är en del av vårt kulturarv och jordbrukskulturen, så det är klart att det här ska stödjas också i framtiden från samhällets sida, säger Nordman.
Ungefär en fjärdedel av de rödlistade, hotade arterna i Finland hör till vårdbiotoperna. Nordman understryker att det är livsviktigt att ta hand om dessa områden.
– Om vårdbiotoperna växer igen och det inte finns betande djur kommer den delen av den finländska naturen att gå förlorad, säger Nordman.