Det är en omfattande reform av det svenska straffsystemet som justitieminister Gunnar Strömmer presenterade på onsdagsförmiddagen.
Enligt Strömmer är det problematiskt att dagens system härstammar från 1960- och 1980-talen. Världen har förändrats och då räcker det inte med att lappa och laga det gamla. Det behövs en heltäckande förändring nu, menar justitieministern.
Regeringens och stödpartiet Sverigedemokraternas mål med ett nytt straffsystem är bland annat att trappa upp kampen mot de kriminella nätverken.
– Det här är systemhotande brottslighet, brottslingarna försöker påverka offentliga beslutsfattare, infiltrera politiska partier och hota vittnen, sa Strömmer på en pressträff på onsdagsförmiddagen.
Men det handlar enligt justitieministern om ett bredare grepp än att enbart angripa de kriminella nätverken.
Man vill ändra det grundläggande synsättet i straffrätten, också när det gäller bland annat mäns våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn.
Mer fokus på offren, dubbla straff för gängbrott, fler i fängelse...
Ett tecken på att man nu vill ändra perspektivet är att den svenska regeringen och Sverigedemokraterna (SD) vill understryka brottsoffrens rätt till upprättelse, snarare än hur det går för förövaren.
Bland annat vill man nu att domstolarna då de slår fast straff tar mindre hänsyn till om förövaren riskerar att förlora sitt jobb.
En annan nyhet som de så kallade Tidöpartierna vill införa är dubbla straff för alla brott som har samband med kriminella nätverk.
De farligaste brottslingarna ska spärras in för längre tider och domstolarna ska oftare använda sig av den övre delen av straffskalan.
Om brottet är tillräckligt allvarligt ska man också utgå från att utdöma fängelsestraff, i stället för att göra det i sista hand som nu.
Riksåklagaren Petra Lundh som ska utreda förslagen välkomnar arbetet med en övergripande reform.
– Brottsbalken är sextio år gammal och behöver uppdateras så att den fungerar i dagens värld, där bland annat skjutningar och sprängningar blivit vardagsmat, sa Lundh på onsdagens pressträff.
Praktiska utmaningar
Om regeringen och SD får som vill ska också allt fler häktas.
Alla de planerade åtgärderna kommer att betyda att häktes- och fängelsekapaciteten måste byggas ut i Sverige.
Redan nu är många anstalter överfulla och det råder brist på personal.
Hur allt detta ska lösas i praktiken är oklart.
Experter säger också att hårdare straff inte är ett speciellt effektivt sätt att bekämpa gängkriminalitet.
Justitieministern håller delvis med om detta, men underströk under onsdagens pressträff att tuffare straff kan fungera på andra sätt.
– Dels handlar det om brottsoffrets rätt till upprättelse, dels om att hålla de farligaste brottslingarna borta från gatorna, genom att ha dem inlåsta, förklarade Strömmer.
Riksåklagaren Lundh får nu två år på sig att utreda förslagen men en del av åtgärderna ska kunna verkställas redan innan utredningen blir klar.