Ute på den ukrainska landsbygden sitter Sergej på marken och tittar koncentrerat ner i gräset.
Svetten lackar. Temperaturen är över 30 grader. Hjälm och skyddsutrustning gör arbetet nästan outhärdligt.
Med ena handen för han försiktigt grässtrån och blommor åt sidan.
Han vänder sig långsamt och tar fram en liten trädgårdssax. Med mjuka rörelser klipper han bort gräset.
– Det är ett farligt jobb, men det måste göras. Vårt land behöver minröjare, säger Sergej.
Sergej håller på med den sista delen av sin utbildning till minröjare. Jobbet är farligt, men av avgörande betydelse för Ukraina.
Om några veckor ska han ut i fält för att hitta riktiga minor.
Världens mest minerade land
Ukraina behöver sådana som Sergej.
Ett område som motsvarar ungefär hälften av Finlands yta ska nämligen undersökas och röjas. Omkring 174 000 kvadratkilometer, uppskattar de ukrainska myndigheterna. Det är kring 30 procent av Ukrainas yta.
Ukraina är i dag världens mest minerade land. 2023 passerade landet både Syrien och Afghanistan, visar en rapport.
Sprängämnen finns i skogar, mellan höghus och på fält. Överallt där kriget har rasat.
Det är bråttom att komma igång ordentligt med röjningsarbetet.
För jordbrukarna i Ukraina och för landets ekonomi är minerade jordbruksområden en kris i sig.
Marken ligger i träda
Ljudmila Holub är en av de ukrainska jordbrukarna. Hon tittar ut över ett av sina spannmålsfält.
Fältet är gult och skördetiden står för dörren. Men trots att årets skörd ser ut att bli bra är det inte säkert att hon kan skörda.
Det kan finnas sprängmedel på åkern.
– Vi har ingen garanti för att det inte blir något kvar när vi kommer med skördetröskan. Fältet undersöktes inte helt.
I flera månader låg hennes gård i korselden mellan ryska och ukrainska styrkor.
Alla byggnader, maskiner och traktorer förstördes.
Norsk organisation hjälper
Ljudmila Holubs gård är en viktig arbetsplats i byn. Före kriget hade hon över 60 anställda. Nu har hon bara råd att avlöna under hälften av dem.
I år ligger också flera av hennes åkrar i träda.
Hon är ändå en av de lyckligt lottade jordbrukarna i området.
Norsk Folkehjelp, de norska fackförbundens solidaritetsorganisation, håller nämligen på att undersöka hennes marker. Rester av klustervapen och raketer ska avlägsnas och göra det tryggt att bruka jorden igen.
Ljudmila är bland de första bönderna som får hjälp.
Det är också avgörande för byns överlevnad.
”Situationen blir mer komplicerad för varje dag”
Norsk Folkehjelp är en av fyra internationella organisationer som nu finns på plats i Ukraina för att röja minor.
I Mykolajivområdet, i landet sydligaste del, har organisationen tilldelats tre kommuner av de ukrainska myndigheterna. Områden med odlingsmark prioriteras.
Den erfarna minröjaren Toomas Tamosjunas leder arbetet. han säger att det är speciellt att arbeta i Ukraina eftersom minorna ska röjas medan kriget fortfarande pågår.
– Situationen blir mer komplicerad för varje dag som går. Organisationerna som röjer minor ökar sin närvaro. Vi gör vårt bästa för att få fler människor och utrustning. Det går väldigt långsamt, men någonstans måste man börja. Det kommer att ta lång tid, säger Tamosjunas.
Artikeln är en förkortad översättning av NRK:s artikel Slik rydder de miner i Ukraina: – Vi har ingen garanti av Kari Skeie.