– Fågelinfluensan sprider sig snabbt bland vilda fåglar i hela Europa. Finlands situation är speciell i och med smittofallen på pälsfarmerna, där de smittade djuren lätt är i kontakt med människor. I och med det här kan vår situation förvärras snabbt, säger Tarja Sironen, virolog och biträdande professor vid Helsingfors universitet i en intervju med STT.
Tills vidare är det sjöfåglar, skogsdjur och uppfödda djur på pälsfarmer som har smittats.
Fågelinfluensaviruset H5N1 har ökat drastiskt i naturen, vilket i sin tur ökar antalet exponeringar. Allt fler däggdjur har varit i kontakt med infekterade fåglar, vilket har lett till fler smittofall.
Enligt Sironen smittas fågelinfluensan främst genom fysisk kontakt, kroppsvätskor eller avföringen från infekterade fåglar. Den sistnämnda vägen är vanligast för tillfället.
– Ännu har vi inte sett att fågelinfluensan skulle sprida sig från människa till människa, men det finns misstankar om att den har spridits från ett däggdjur till ett annat, säger Sironen. Hon understryker ändå att det de facto bara handlar om misstankar än så länge.
Världshälsoorganisationen WHO varnade nyligen om att faktumet att viruset i högre grad sprids bland däggdjur höjer risken för att det smittar till människor också. Sironen tycker att varningen är nödvändig.
– Fågelinfluensaviruset muterar snabbt, särskilt då det förflyttar sig till en ny värdart. Varje infektion hos ett däggdjur ökar risken för att också människor kan infekteras.
Vi står inför ny situation, menar expert
Till Svenska Yle säger Tarja Sironen att vi aldrig har varit i en liknande situation som nu där viruset sprids bland däggdjur i så här stor utsträckning.
– Då fågelinfluensaviruset sprids på pälsfarmer så omvandlas det och blir mer och mer resistent och mer lämpat för däggdjur, säger Sironen.
Sironen tror ändå att det med rätt metoder ska vara möjligt att effektivt förhindra spridningen av viruset till människor genom att, i första hand, undvika alla kontakter med smittade djur och hålla hygienen i skick.
Det har också varit tal om att djur på pälsfarmer kan behöva avlivas på grund av smittspridningen – och också det här kan komma att ske, menar Sironen.
– Det viktigaste just nu att ta situationen på tillräckligt stort allvar, inte bara i Finland utan också t.ex. i andra europeiska länder där pälsdjursuppfödning förekommer, säger Sironen.
Symtomen är neurologiska
Den fågelinfluensa som har hittats hos däggdjuren i Finland är det högpatogena viruset H5N1. Med högpatogen avses att viruset orsakar en allvarlig sjukdom hos det djur som smittas.
I fredags meddelade Livsmedelsverket att infektioner hos pälsdjuren framför allt har orsakats av en viruslinje som cirkulerar hos måsar. Proverna som tagits tyder på att viruset har genomgått mutationer som bidrar till att det kan spridas till däggdjur.
Fågelinfluensans symtom hos djur är neurologiska – de påverkar alltså hjärnans funktioner. Ifall viruset är farligt för fåglar är det också det för däggdjur.
– Tills vidare har människan varit skyddad. Vi är huvudsakligen inte i kontakt med insjuknade djur, och ifall vi måste handskas med dem så vet vi hur vi ska skydda oss, säger Sironen till STT.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) har inga människor i Norden hittills smittats.
– Det är trots allt frågan om ett virus som drabbar fåglar. Det är mycket ovanligt att människor smittas, säger Anna Katz, chef för enheten Infektionssjukdomar och vaccinationer vid THL.
Hon säger att viruset har hittats hos fem människor i Europa under de senaste två åren. Varenda en av dem har varit i direkt kontakt med insjuknade eller döda fåglar. Med tanke på att hundratusentals fåglar har insjuknat är siffran alltså förhållandevis liten.
Om en människa smittas av fågelinfluensan kan hen bli allvarligt sjuk och få lunginflammation, säger Katz.
– Kroppen kan reagera väldigt kraftigt på viruset, men infektionen kan också vara lindrig eller symtomfri.
WHO menar att ungefär 800 personer har insjuknat i H5N1-viruset de senaste 20 åren. Ungefär hälften av dem har avlidit.
Ändå har ingen av dessa människor fått viruset från en annan människa.
– Fågelinfluensan i sig har pandemisk potential, men det krävs ganska stora förändringar i virusets evolution för att det ska kunna röra sig från människa till människa, säger Katz.
Man ska inte röra döda fåglar
Om du som är vanlig medborgare hittar en eller flera döda måsar ska du kontakta kommunens veterinär. Livsmedelsverket och den lokala miljömyndigheten kan vid behov ordna en provtagning av de döda djuren.
Det kan vara lockande att ordna en liten begravning för ett dött vilddjur, men det lönar sig alltså inte.
– Man ska inte röra vid döda fåglar eller andra vilddjur. Om man måste handskas med dem ska man ha på sig både engångshandskar och munskydd, säger Katz.
Det är ändå inom djurproduktion situationen har störst påverkan. I torsdags utlyste Livsmedelsverket ett förbud för att låta fjäderfä och fåglar i fångenskap röra sig utomhus. Virolog Sironen konstaterar att risken att viruset förs över till människor är som störst då det sprids till produktionsdjur. THL:s expert Katz tillägger att för gårdarna sträcker sig oron längre än så.
– Det är trots allt deras försörjning det handlar om.
Regionstyrelsen har beslutat om gårdsspecifika begränsningar i verksamheten. Målet är att förhindra spridning av smitta via till exempel djur, foder eller gödsel.
Nya anvisningar för hälsovårdspersonal
THL har försett läkare, sjukskötare, veterinärer, smittskyddsläkare, regionförvaltningsverken och kliniska laboratorier med anvisningar i hur spridning av viruset kan förebyggas.
Fokuset ska ligga på att identifiera av sjukdomen och en omfattande inledande intervju. Ytterligare undersökningar görs om följande symtom förekommer: hög feber, hosta, halsont, andnöd, mag- eller ögonbesvär.
Enligt THL:s anvisningar ska patienter vårdas i egna rum vid både misstänkt och konstaterad fågelinfluensa. Om en person insjuknar i fågelinfluensa görs smittspårningen av en läkare med ansvar för smittsamma sjukdomar på samma sätt som vid coronaviruset. Syftet med spårningen är att förhindra ytterligare smitta genom att identifiera dem som kan ha exponerats.
THL understryker vikten av att ägna särskild uppmärksamhet åt att skydda vårdpersonalen.
Hur skiljer sig fågelinfluensan från coronaviruset?
Coronaviruset och fågelinfluensaviruset har mycket gemensamt, men också viktiga skillnader. Båda virusen kan överföras från en djurart till en annan och båda orsakar luftvägsinfektioner som varierar i svårighetsgrad från lindriga till allvarliga.
– Den stora skillnaden är att SARS-CoV-2 var ett helt nytt virus för oss. Fågelinfluensan har däremot funnits i flera år, så vi är bättre förberedda på den, säger Sironen.
Enligt henne har Finland bland annat antivirala läkemedel mot influensa. En version av influensavaccinet som är effektivt mot denna typ av virus kan också anpassas vid behov.
Enligt THL finns det ett vaccin mot fågelinfluensaviruset i EU som har godkänts av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). För närvarande finns det ändå inget allmänt behov av vaccinering. Det vaccin mot säsongsinfluensa som hälsocentralerna erbjuder kan vara till hjälp om du råkar få både säsongsinfluensa och fågelinfluensa samtidigt.
Källa: STT
24.07.2023 kl. 16.08: Artikeln uppdaterades med nya kommentarer av Tarja Sironen.