Hur kan både mängden arbetslösa och sysselsatta öka samtidigt? Vad beror paradoxen på?
Understatssekreterare Elina Pylkkänen förklarar i en kolumn på arbets- och näringsministeriet TEM:s hemsida att det beror på att man använder olika metoder då man räknar mängden sysselsatta jämfört med mängden arbetslösa.
– Först och främst är det bra att titta på sysselsättningsgraden och arbetslösheten var för sig, eftersom de inte är exakta motsatser av varandra, skriver Pylkkänen.
Sysselsättningsgraden mäter andelen sysselsatta bland den arbetsföra befolkningen. Arbetslöshetsgraden beräknar å andra sidan endast andelen arbetslösa arbetssökande inom den arbetsföra befolkningen. Då utelämnas alltså bland annat personer som inte aktivt söker efter jobb.
Studerande påverkar sommarstatistiken
I juni var mängden arbetslösa arbetssökande i Finland 264 700, vilket är 4 900 fler personer jämfört med juni i fjol, och 25 800 fler än i maj.
Enligt Pylkkänen beror den stora skillnaden mellan statistiken i maj och juni på att många studerande antingen inte har fått sommarjobb, eller att deras arbetskontrakt löpt ut i slutet av maj.
Allt som allt fanns det i juni 123 900 lediga jobb i Finland, vilket är 65 900 färre än för ett år sedan.
Antalet långtidsarbetslösa var i juni 91 000, alltså 4 500 färre än förra året.
Både sysselsättnings- och arbetslöshetsgraden har ökat med 0,4 procentenheter
Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i juni 8 000 flera sysselsatta finländare än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 74,1 procent, dvs. 0,4 procentenheter högre än i juni i fjol.
Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 211 000, vilket är 11 000 fler än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 7,1 procent, dvs. 0,4 procentenheter högre än ett år tidigare.
Pylkkänen skriver på arbets- och näringsministeriets hemsida att priset på arbetslöshet är högt för både individen och samhället.
Enligt Pylkkänen är en viss nivå av arbetslöshet i samhället naturlig, eftersom den håller samhällsekonomin i balans och inflationen under kontroll. I idealfall bör arbetslösheten inte vara längre än ett år för någon.
Arbetslöshet som pågått i mer än ett år måste få ett snabbt slut, annars ökar risken för långvarig arbetslöshet, skriver Pylkkänen.
Enligt arbets- och näringsministeriets analys från april har de som varit arbetslösa länge typiskt sett låg utbildningsnivå och har ofta även en medicinsk diagnos.
Källa: Arbets- och näringsministeriet, statistikcentralen