Omgiven av nio officerare höll armétalesmannen, överste Amadou Abdramane ett tv-tal sent på onsdag kväll.
– I dag, den 26 juli 2023, har försvars- och säkerhetsstyrkorna, i ett möte med Nationella rådet till skydd av fosterlandet CLSP, beslutat att göra slut på den regim ni känner till. Det är en följd av det försämrade säkerhetsläget, av usel ekonomisk och social styrning, sa Abdramane.
Enligt nyhetsbyrån AP är det kuppmakarna som kallar sig för Nationella rådet till skydd av fosterlandet.
Abdramane uppgav också att landets gränser och institutioner stängts och ett nattligt utegångsförbud har införts tills vidare.
Abdramane lovade det internationella samfundet att soldaterna kommer att respektera de avsatta ledarnas och myndigheternas fysiska och moraliska integritet i enlighet med mänskliga rättigheter.
Presidenten frihetsberövades på onsdagen
På onsdagen rapporterades att medlemmar av presidentgardet hade omringat presidentpalatset i huvudstaden Niamey. Efter att förhandlingarna mellan soldaterna och president Mohamed Bazoum misslyckades ska soldaterna ha gripit presidenten. Det är oklart var Bazoum befinner sig just nu.
Torsdag morgon kommenterade president Bazoum situationen i ett inlägg på X (tidigare Twitter) och skriver att de ”svårvunna demokratiska framstegen kommer att tryggas”. Vidare skriver Bazoum att ”alla nigerier som älskar demokrati och frihet skulle vilja det”.
Nigers utrikesminister Hassoumi Massoudou berättar för tv-kanalen France24 att presidenten mår bra och att landets hela armé inte var involverad i kuppen.
– Vi önskar att alla upproriska soldater återvänder till sina led, säger Massoudou.
Bazoum valdes till president 2021. AP beskriver valet som det första fredliga och demokratiska maktskiftet i Niger sedan landet blev självständigt från Frankrike 1960.
Västafrikanska Niger, med sina över 25 miljoner invånare, är ett av världens fattigaste länder.
Under hela sin självständighet har landet varit politiskt instabilt. Niger har genomlevt fyra statskupper och otaliga kuppförsök.
Omvärlden fördömer kuppförsöket
Frankrike, USA, FN, EU, Afrikanska unionen, Ecowas (Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap) och en lång rad andra har hunnit fördöma kuppförsöket i Niger.
USA:s utrikesminister Antony Blinken sa att USA stöttar Bazoum och krävde att han omedelbart släpps fri.
FN:s generalsekreterare António Guterres vill att soldaterna ska sluta motverka den demokratiska ledningen och respektera lagarna.
Niger har i flera år plågats av väpnade attacker från militanta jihadister.
Hotet mot Bazoums ledarskap underminerar de västerländska försöken att stabilisera Sahel-regionen, där Nigers grannländer också plågats av kupper och militanta islamister, sriver AP.
Nigers armébefäl gick under torsdagen ut och meddelade att man ger sitt stöd till kuppen och hänvisar till att prioriteten är att undvika att landet destabiliseras.
Armén vill ”undvika en dödlig konfrontation som kan leda till blodbad och påverka befolkningens säkerhet”, säger man i ett uttalande som undertecknats av arméns stabschef.
Det är i nuläget oklart hur resten av armén ställer sig till befälens uttalande.
Ulf Laessing, som leder Sahel-programmet vid Konrad Adenauer-stiftelsen i Tyskland, säger att väst har satsat på Bazoum och Niger som ett nytt säkerhetsankare i Sahel. Han är inte säker på att det pågående kuppförsöket kommer att lyckas.
– Delar av armén är förmodligen fortfarande lojala mot Bazoum. De har dragit stor nytta av den utrustning och träning som de fått genom militär hjälp från utlandet, säger Laessing.
Ecowas har meddelat att Benins president Patrice Talon är på väg till Niger för att medla i konflikten.
Franskt flyg landade trots stängt luftrum
Åtminstone ett franskt militärflygplan har landat i Niger på torsdag morgon, sa Abdramane i ett uttalande på tv.
Nigers armé stängde landets luftrum på onsdag i samband med att de utlyste kuppen.
Varken utrikes- eller inrikesministeriet i Frankrike har kommenterat anklagelserna.
Nigers armé har bett utomstående att inte blanda sig i kuppen.
Källor: AP, AFP, Reuters
Artikeln uppdaterades 27.7.2023 klockan 11.36 med kommentarer från presidenten och landets utrikesminister och klockan 14.20 med armébefälets uttalande.
Artikeln uppdaterades 27.7.2023 klockan 16.59 med António Guterres kommentar.
Artikeln uppdaterades 27.7.2023 klockan 17.44 med informationen om det franska militärflygplanet. Även stavningen av Guterres förnamn rättades.