Det var en gång en liten, liten mask som ålade ihop sig i sin sovgrop i östra Sibirien och somnade så gott.
När den lilla, lilla masken somnade i den sibiriska i lerjorden var pyramiderna inte byggda, Rhodoskolossen vaktade inte infarten till den grekiska ön och våra förfäder här på jorden hade sällskap av neandertalare.
När masken vaknade hade det gått 46 000 år. Inte nog med att neandertalarna var borta, utdöd verkade den lilla maskens egen art också vara.
Men om den lilla masken hade varit död hade det inte blivit någon historia. I stället har masken, eller rättare sagt rundmasken, av forskare väckts ur sin törnrosasömn i permafrosten och fått det vetenskapliga namnet Panagrolaimus kolymaensis.
Rundmaskar, eller nematoder, är enkla och spolformade ryggradslösa djur som oftast är av mikroskopisk storlek.
Kryptobios är djupare än dvala
Forskarna som grävde fram rundmasken och lyckades väcka den till liv igen konstaterar att den delar kryptobiotiska mekanismer med en annan nematod, Caenorhabditis elegans.
Kryptobios är ett stadium som förekommer hos vissa organismer som präglas av att metabolismen, alltså ämnesomsättningen, är helt eller nästan helt avstängd.
Forskare har tidigare lyckats väcka en Caenorhabditis elegans-rundmask efter 500 dagar efter att ha fått den att gå i kryptobios genom att först torka den och sedan frysa den.
Flög till Tyskland
Forskaren bakom den upptäckten, Teymuras Kurzchalia, professor vid Max Planck Institutet i tyska Dresden, fick höra att frusna rundmaskar hade hittats i Sibirien och att två av dem hade tinats upp.
Kurzchalia bjöd in den ryska forskaren Anastasia Sjatilovitj att inleda ett samarbete i Dresden. Hon flög till Tyskland med två maskar i fickan.
När man tog en närmare titt på rundmaskens genetiska arv visade det sig att det var en helt ny – eller rättare sagt urgammal – nematodart. Om den har arvingar har de under årtusendenas lopp utvecklats så långt ifrån den lilla, lilla masken att någon släkting åtminstone tillsvidare inte har uppdagats.
Genom C14-datering kunde man visa att det biologiska material som Panagrolaimus kolymaensis hittades i är mellan 45 839 och 47 769 år gammalt. Det placerar fyndet till senare delen av den geologiska perioden Pleistocen, ungefär när de tidiga människorna flyttade från Afrika till Europa.
Doktor Philipp Schiffer, en av skribenterna bakom den vetenskapliga artikeln om fyndet, säger enligt brittiska The Times att det skulle vara intressant om en arvinge till den urgamla nematoden hittas, eftersom man då kan se den utveckling som har ägt rum på 100 000 generationer.
Tills vidare lever rundmaskarna i ett tyskt laboratorium, eventuellt de enda exemplaren av sin art. Men Panagrolaimus kolymaensis har redan visat sig vara en överlevare.
– Kanske de här typerna klarar sig ytterligare 46 000 år, säger Kurzchalia.
Källor: The Times, Scientific American