Mjölkbonden Johannes Stenmark i Purmo, Pedersöre tog över efter sina föräldrar för 10 år sedan och tanken att sluta finns inte, det är expansion som gäller.
– Jag har alltid haft viljan att expandera och hittills har det känts rätt.
Då Stenmark tog över hade gården 30 mjölkkor, idag är de 120. Gården odlade 80 hektar, i dag är det 150.
– Man får försöka hinna med så mycket man kan och ta in hjälp när det behövs.
Stenmark har en heltidsanställd, ytterligare en på somrarna och så hans pappa som fortfarande är aktivt med i jobbet.
– Det är som med alla andra yrken. Så länge man trivs och det är roligt stiga upp på morgonen så går det. Fast man har ett stort ansvar har man en stor frihet att välja hur man ställer sin dag.
Mat kommer att behövas också framöver, så varför då inte producera den i Finland, funderar Stenmark.
– Som det är i dag så är det ingen guldgruva men det går.
Största utmaningen är att det är så mycket jobb och att det kan bli så bråttom innan allt är gjort.
Sparar 15 000 varje år med nytt system
Stenmark installerade solpaneler för tre år sedan. Det betyder att prishöjningarna på el inte drabbat honom så hårt, och han räknar med att panelerna betalar tillbaka sig rätt snabbt, kanske redan om ett par år.
Han har också lyckats spara genom att byta ut olja mot flis.
– Jag har en spannmålstork som vi byggde om så att jag började elda med flis i stället för brännolja. Det är en stor besparing då jag inte behöver köpa brännolja, cirka 15 000 euro per år med dagens pris.
Nötdjur passar finländska klimatet, enligt mjölkbas
Det finns en framtid för mjölkgårdarna men de senaste decennierna har nedläggningstakten varit hård, säger Mikael Österberg som är ordförande mjölkutskottet inom Österbottens svenska Producentförbund, ÖSP.
– Vi har haft en halveringstid på ungefär 10 år. Vi har en del mindre gårdar som ännu kommer att sluta, men minskningstakten behöver avta, säger Österberg.
Klimatet i Finland, eller de ljusa somrarna, passar utmärkt för vallfoderproduktion, förklarar Österberg. Och det är vallfoder som är grunden för mjölkproduktionen och därmed också nötdjursproduktionen.
– Det behöver vi ta vara på.
Österberg tror inte att Finland går så lågt i produktion att vi slutar vara självförsörjande på mjölk. Men om det skulle ske så minskar hela landets självförsörjningsgrad på livsmedel, inte minst för att mjölkgårdarna i dag också är grunden för nötköttsproduktionen i Finland via till exempel tjurkalvar och köttraskvigor.
Tuffa krav och tufft jobb sju dagar i veckan
Det är tufft att vara mjölkbonde i dag, säger Österberg och det är säkert en orsak till att gårdarna blir färre eller att generationsväxlingar inte blir av.
– Det kan hända att den yngre generationen inte är intresserad av att ta över. Det är ett krävande jobb att vara mjölkbonde i dag. Vi har hårda krav på våra produkter, hårda krav från myndigheter och jobb med teknik, jobb med djur och jobb sju dagar i veckan. Så vi har många saker som ska stämma om man ska vara mjölkbonde i dagens Finland.
De största utmaningarna för mjölkbönderna i dag handlar om osäkerhet, tror Österberg.
– Vi har höga räntor, höga byggkostnader och produktionskostnader som är svåra att förutspå samtidigt som vi inte riktigt vet var vi ligger på mjökpriset.
I hela landet finns i dag drygt 4400 mjölkgårdar. Mängden mjölk som produceras är nästan lika stor som tidigare. I Österbotten ökade till och med litermängden en aning, men i Mellersta Österbotten minskade produktionen något.
En fjärdedel av den mjölk som produceras i Finland kommer från de tre österbottniska landskapen. Störst i fråga om mjölkproduktion är Norra Österbotten, följt av Norra Savolax och Södra Österbotten.