Resultat från det nationella forskningsprojektet, JÄLKES, visar att studerande på yrkesutbildningar ofta omtalas på ett nedlåtande sätt och bemöts annorlunda än gymnasieelever, både i media och i samhället överlag.
Enligt studien framställs utbildningsnivån på yrkesutbildningar som lägre än gymnasiernas. De studerande som deltog uppgav också att de ses ha mindre samhälleligt inflytande och betraktas som inkompetenta.
Det tvååriga forskningsprojektet undersökte hur nio olika tidningar skrev om studerande på yrkesutbildningar under åren 2010–2020. I samma studie gjordes intervjuer med 362 studerande.
”Jag vet att närvårdarutbildningen är en bra grund”
Rebecka Wikström är utbildad närvårdare. Hon efterlyser mer information om vilka möjligheter till fortsatta studier det finns för dem som genomgått en yrkesutbildning.
– Gymnasiet brukar förväntas ge fler möjligheter än yrkesutbildningar, men jag vet att närvårdarutbildningen är en bra grund, säger Wikström.
Wikström tycker att det borde talas mer om yrkesutbildningar och möjligheterna att söka till en tredje stadiet efter examen.
– Det borde lyftas fram att det inte är ett måste att gå i gymnasiet, säger Wikström.
Cecilia Huhtala är ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Hon tycker att alternativet att söka till en yrkesutbildning borde presenteras för alla elever i grundskolans högre klasser.
– De som tycker om att läsa får ofta som förslag att söka till en gymnasieutbildning, men det är viktigt att eleven själv får välja vilken utbildning den är intresserad av, oavsett om den tycker om att läsa eller inte, säger Huhtala.
”Att man måste ta studenten för att komma vidare är en myt”
Lena Johansson, rektor vid yrkesutbildaren Axxell i Västnyland, vill slå hål på myten om att en studentexamen är allena saliggörande för att söka in till utbildningar på tredje stadiet.
– Möjligheterna finns, men de är olika. Studerande som slutfört yrkesutbildningar kan studera vidare på högskolor, så att man måste ta studenten för att komma vidare är en myt, säger Johansson.
Johansson säger att utbildningsanordnarna bär ett stort ansvar när det gäller att ge information om och ge yrkesutbildningarna synlighet.
– Vi behöver bli bättre på att berätta om att vi är väldigt flexibla, att man kan göra stora egna och individuella val och på den vägen göra karriär. Yrkesutbildningen genomförs till stor del tillsammans med arbetslivet vilket gör att studerandena skapar sin karriär redan under studierna.
Johansson poängterar att det krävs en viss inblick i yrkesutbildningarnas verksamhet för att medierna ska kunna ge en rättvis bild av dem.
– Medierna behöver ta reda på hur en yrkesutbildning görs, hur den är utformad och vilken lagstiftning som gäller. Man kan inte ställa de rätta frågorna om man inte vet hur utbildningen är utformad.