År 2019 användes 36 procent av EU:s budget på agrikulturella stöd. Stöden hjälper bönder och djuruppfödare att hålla priserna på matvaror tillräckligt låga för att kunder ska köpa dem. Men vad är priset på maten, då klimatavtryck och hälsopåverkan tas i beaktande?
Det har forskare vid Nürnbergs tekniska högskola och Greifswalds universitet försökt räkna ut. De valde ut nio produkter för vilka de räknade ut produkternas ”verkliga priser” (wahre kosten).
Forskarna har tagit i beaktande flera faktorer då de räknat ut kostnaderna för klimat och hälsa.
Till exempel energianvändning, mängden rent vatten som använts, markarealen som behövs och hur produktionen påverkar jordmånen har tagits i beaktande.
Utöver det tog forskarna också i beaktande till exempel hur bekämpningsmedel påverkar böndernas hälsa och hur gödseln påverkar grundvattnet.
Växtbaserade kosten den stora vinnaren
Forskarna i Tyskland kom fram till en modell som uppvisar en tydlig trend: växtbaserade produkter blir billigast.
I matkedjan Pennys 2 150 matbutiker som är utspridda över hela Tyskland får nu kunderna under en vecka insikt i vad produkterna skulle kosta ifall priset skulle ta i beaktande påverkan på klimat och hälsa.
Weinerkorven blev nästan dubbelt så dyr då dess ”verkliga pris” steg från 3,19 euro till 6,01.
Mozzarellaosten blev i sin tur 75 procent dyrare, medan Maasdamerostens pris steg med hela 94 procent.
Veganschnitzelns pris steg däremot med endast 5 procent, vilket reflekterar dess betydligt mindre klimatavtryck. Det ”verkliga priset” för ekologiska produkter var också lägre än icke-ekologiska.
Kampanjen siktar på att öka medvetenhet
Enligt forskarna och matkedjan Pennys ledning är tanken bakom kampanjen att öka på medvetenheten kring ohållbar matproduktion och effekten på den eskalerande klimatkrisen.
”Det handlar inte om att föreläsa konsumenter, bönder eller företag. Låt oss inte glömma att mat är en mycket känslomässig fråga. Alla beslut fattas inte rationellt.”, säger professor Tobias Gaugler från Nürnbergs tekniska högskola i pressmeddelandet.
Forskarna bakom projektet vill öppna för diskussion kring vad hållbar matproduktion innebär.
”Vi ser vårt projekt som slags kritik av det politiska jordbrukssystem som har utvecklats under decennier och – som vi övertygade om att inte längre är hållbart, varken för miljön, bönder eller mänskligheten.”, säger Amelie Michalke från Greifswalds universitet.