Dylika lån blev en del av välfärdsområdenas uppgifter i och med en lagändring som trädde i kraft den 1 augusti. Välfärdsområdet kan bestämma omfattningen av lånegivningen, både hur vem som är berättigad till lånen och hur stora lån det handlar om.
Ett välfärdsområde kan bevilja lånet, alltså social kredit, till en person som på grund av små inkomster och tillgångar inte kan få lån på rimliga villkor, men som har möjlighet att betala tillbaka.
Social kredit är ett lån med återbetalningsvillkor som kan jämföras med ett banklån. Lånet påverkar inte lånetagarens möjligheter till utkomststöd, exempelvis bostadsbidrag.
Det lägsta lånebeloppet är 200 euro och det högsta 15 000 euro och lånetiden högst fem år.
Tidigare har enskilda kommuner beviljat social kredit, i Egentliga Finland har tidigare endast Åbo och Salo stad erbjudit den möjligheten. Nu är det möjligt i hela landskapet.
Även om risken finns att välfärdsområdet blir utan återbetalning, så är risken för andra problem ändå större om möjligheten inte skulle erbjudas.
Eva Österbacka, professor i nationalekonomi
De politiker som Yle Åboland talat med är alla nöjda med att beslutet godkändes och ser mest bara fördelar med kredittjänsten.
Målet är att stoppa skuldspiralen
Enligt Åbopolitikern Janina Andersson (De Gröna) är målet att stoppa skuldspiraler innan de hinner börja.
– Om människor inte har andra alternativ än dyra snabblån så kan en väldigt liten lånad summa leda till att man hamnar i en skuldspiral och man kan råka riktigt illa ut.
Andersson påpekar att det nyss rapporterats om att många unga är djupt skuldsatta.
– Om man lyfter snabblån så kan det bli så att räntorna är så höga att man måste lyfta lån för att betala av nästa lån. Det är jätteviktigt att folk vågar söka hjälp och fråga innan det blir så.
Viktigt att informationen når ut till alla
Enlig Pargaspolitikern Nina Söderlund (VF) är beviljandet av social kredit både en vinst ur mänsklig och ekonomisk synvinkel.
– Om alternativet är att familjer istället blir vräkta för att de inte kan betala sina hyror eller har råd till vård, så det är klart att det på förhand lönar sig att se till att alla klarar sig, säger Söderlund.
Söderlund påpekar att det är viktigt att välfärdsområdet faktiskt når ut med informationen till invånarna. Trots att social kredit beviljats redan tidigare i Åbo och Salo är det många som inte känt till tjänsten.
– Personer som jobbat hela sitt liv drabbas och många upplever att de inte får stöd någonstans.
Söderlund hon påpekar att det görs noggranna utredningar innan personer beviljas social kredit och att resultatet från Salo och Åbo visar att invånare skött sina återbetalningar.
– De betalas tillbaka väldigt noggrant, långt över 90 procent betalar tillbaka, säger Söderlund.
Partierna var rätt eniga om att börja bevilja social kredit, helst skulle välfärdsområdet ha villa verkställa beslutet tidigare, säger Söderlund. På grund av svårigheter med datateknik och resurser drog det ut på tiden.
Redan en liten summa kan hjälpa
S:t Karins politikern Åsa Gustafsson (obunden) var med och röstade om det i S:t Karins fullmäktige för flera år sedan, men då röstades förslaget ner. Gustafsson förhåller hon sig liksom de andra positivt till att det nu införs i hela landskapet.
– Jag förhåller mig jättepositivt till det, och ser det som en välmående aspekt. Var och en vet hurdan psykisk belastning det kan vara att hamna i ekonomisk knipa. Det här är en möjlighet att ta sig på fötter igen.
Enligt Gustafsson kan ofta redan mindre summor liksom ett par tusen euro vara till stor hjälp för en person i knipa, exempelvis för att betala av små skulder som en hyra, som kan vara till belastning för kreditvärdigheten.
– Med en social kredit kan man lösa en ensamstående förälders ekonomiska svårigheter. Det bidrar till mycket mera, en person har lättare att ta emot ett arbete och krediten påverkar heller inte utkomststöd.
Hjälper personer som har svårt på grund av kreditvärdigheten
Enligt professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi, Eva Österbacka, blir det mer jämlikt för alla invånare i Egentliga Finland att välfärdsområdet erbjuder social kredit, då tidigare endast invånare i Åbo och Salo haft den möjligheten.
– Det här är en möjlighet för vissa grupper att hålla sig flytande ekonomiskt.
Österbacka ser att välfärdsområde ger personer med väldigt låga inkomster en möjlighet till kredit vid oväntade utgifter.
– Om kreditvärdigheten annars är dålig och det inte går att få lån på andra håll, kan många vända sig till snabblån.
Enligt Österbacka kan behovet för ekonomisk hjälp vara särskilt viktig nu i och med inflationen och prisökningar.
– Jag kan tänka mig att marginalerna är mycket mindre för låginkomsttagare just nu, och vid oväntade utgifter kan det bli problematiskt.
Hur stor ekonomisk risk är det för välfärdsområdet?
– Tanken är att de som erbjuds social kredit också ska betala tillbaka lånet. I princip ska det inte kosta. Även om risken finns att välfärdsområdet blir utan återbetalning, så är risken för andra problem ändå större om möjligheten inte skulle erbjudas.