Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi har under två års tid satt igång det som kan bli ett etablerat skärgårdsnätverk på gräsrotsnivå.
Initiativet till nätverket, som finansieras av Arbets- och näringsministeriet, kommer indirekt från den parlamentariskt tillsatta Skärgårdsdelegationen.
– Man ser att det skulle vara viktigt att få fram skärgårdsbornas röst i alla beslut som tas av Skärgårdsdelegationen, säger projektledaren Pia Prost.
Enligt den senaste rapporten om Finlands skärgårdsområden bor över 300 000 invånare i skärgården och ”skärgårdsliknande regioner”. Då inkluderar man också insjöfinland, eftersom boendemiljön där har liknande drag som på kustområdena.
”Ölaboratorium” hjälper utveckla projekt
På grund av att skärgårdsborna är många, utspridda och inte heller delar språk, har det varit svårt att samla alla röster. Men nu finns det möjligheter att satsa på samarbetet.
– Med nätverket har vi haft tid och pengar för att samla ihop skärgårdsbor från olika delar av landet, säger Prost.
Aktuella frågor handlar bland annat om service, närdemokrati, den minskande och åldrande befolkningen – men också om skärgårdssamhällenas särbehov förklarar Prost.
– Det påverkar ett samhälle väldigt mycket om det till exempel är beläget bakom färja.
Pia Prost betonar att nätverket också diskuterar skärgårdens alla möjligheter. Till exempel pratar man om något som på engelska kallas "Island-Laboratories", ölaboratorium.
– I skärgården är samhällena små och tydligt avgränsade, så det finns många saker man kan testa för att sedan applicera på större områden på fastlandet, till exempel kring förnybar energi och cirkulär ekonomi.
EU-projekt kring förnybar energi är ett exempel på något som kan utvecklas i skärgården, och för sådana satsningar krävs också gemensamma krafter och röster.
Tips på hur man kan möta utmaningar
Nätverket består främst av olika skärgårdsföreningar och de samarbetar kring stora nationella frågor, men också kring lokala ämnen. Möten ordnas på distans eller fysiskt på olika ställen i Finland.
Maxmo skärgårdsförening är en av de föreningar som engagerat sig i nätverket. Enligt ordförande Mikaela Svanbäck har samarbetet redan bidragit med mycket.
– Vi har deltagit i några träffar och man känner igen sig då man hört andras berättelser. Man får mycket stöd av varandra och tips om hur man kan jobba vidare i sin region, säger Svanbäck.
Man ser att det skulle vara viktigt att få fram skärgårdsbornas röst i alla beslut som tas.
Pia Prost
Nätverket vill också bevara den starka gemenskap och identitet som finns bland skärgårdsborna. Enligt Svanbäck går det hand i hand med föreningens egna mål.
– Speciellt nu när skolan här har stängt blir det väldigt viktigt att våra skärgårdsbarn får stöd i skapandet av sin skärgårdsidentitet, säger Svanbäck och syftar på Särkimo skola som stängdes i vår.
Maxmo skärgård värnar om ”sin skatt”
Utmaningar som Maxmo skärgårdsförening handskas med handlar till stor del om den sjunkande servicen i området.
– Just nu jobbar vi med hur vi kan ta vara på skolområdet och svänga det till något positivt istället, säger Mikaela Svanbäck.
Eftersom befolkningsmängden i skärgården kan se väldigt olika ut beroende på årstid och dag i veckan, jobbar man i Maxmo också på relationen mellan bofasta, korttidsboende och besökare.
Svanbäck säger att exploateringen av vissa skärgårdsområden i Södra Finland har fått dem att ta vara på lugnet som ännu finns i Maxmoskärgård.
– Det har fått oss att tänka på hur vi kan bevara lugnet och naturen, på samma gång som vi tar till vara på möjligheterna till en större verksamhet. Det måste vara en balans, annars förlorar vi vår skatt.
För stort besökstryck
Pia Prost säger att obalansen i invånarantalet mellan olika årstider är något som skärgårdsnätverket försöker lyfta fram.
– Vi har märkt att det inte fungerar att bara se på statistik. Till exempel Jurmo i Åboland skärgård har tio mantal inskrivna invånare, men när man räknar med alla deltidsboende och turister är det som att cirka 200 personer skulle vistas där varje dag, året om.
Det har en betydande inverkan på områdets behov av till exempel infrastruktur och färjtrafik – behov som kommunerna inte alltid har bemött, konstaterar Prost.
Vi har tänkt på hur vi kan bevara lugnet och naturen på samma gång som vi tar till vara på möjligheterna. Det måste vara en balans, annars förlorar vi vår skatt.
Mikaela Svanbäck.
Dessutom har både Prost och Svanbäck märkt att möjligheterna till att jobba på distans har gjort att allt fler vistas aktivt i skärgården.
Projektet med att starta upp skärgårdsnätverket håller på till jul, och efter det är tanken att föreningen Finlands öar ska etablera nätverket ytterligare.