Erika Boije, som är doktorand i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, har studerat Topelius mest kända och mest spridda romansvit Fältskärns berättelser och även hans mer religiösa skrifter som han skrev mot slutet av 1800-talet.
Han var bra på att skapa hisnande äventyr, men också djupt troende och kunde sätta ord på både smått och stort här i livet, något som jag tror att vi kan ha glädje av ännu idag.
Erika Boije i Andrum
Zacharias Topelius föddes i Nykarleby 1818 och var en av sin tids mest kända författare, historiker och tidningsmän. Han är kanske mest bekant för sina sagoböcker och psalmer som fortfarande lever vidare som en del av vårt kulturarv men skrev också annat.
Upptäckt nya sidor hos sagofarbrorn
Erika Boije forskar i Topelius texter och tar nu Andrums lyssnare med på en hisnande tidsresa till hans värld och 1800-talet. Hon bjuder på några guldkorn från hans senare litterära produktion, till tonerna av muntra Vitamin String Quartet.
– Topelius grubblade mer över teologiska frågor på äldre dagar. Därför möter man olika sidor av Topelius beroende på vilka texter man läser.
Hans djupa kristna övertygelse genomsyrar i synnerhet de skrifter han skrev på äldre dagar, särskilt andaktsboken Evangelium för barnen och Blad ur min tänkebok som utkom postumt, och som hon lyfter fram i sin serie Andrum.
Erika Boije är också aktuell som en av författarna till den sista delen av Zacharias Topelius Skrifter (2010–2022). Det är en textkritisk och kommenterad utgåva i 23 delar, utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland.
Levnadsråd i form av liknelser
– I sina religiösa skrifter visar Topelius en mer evangeliserande sida av sig själv. Han har själv funnit både hopp och frid i den kristna tron och vill att hans läsare också ska få ta del av den.
Erika Boije säger att hans tilltal såklart är präglat av 1800-talets normer och stil, men tycker också att mycket av det Topelius framhåller är tidlöst. Han visar samtidigt på nya sätt att förmedla evangeliets bekanta budskap, alltså nya för att vara på 1800-talet.
– Topelius var väldigt engagerad i skolan och ville främja barnens utbildning genom att skapa en mer tilltalande pedagogik och verkligen väcka barnens intresse för inlärning.
Det syns i de läseböcker han skrev, t.ex. i Boken om Vårt Land och det här angreppssättet återspeglas enligt Boije också i Evangelium för barnen.
Topelius skriver egna liknelser för att förklara Bibelns berättelser på ett lättfattligt sätt. Liknelsen om småkakorna är hans fortsättning på Jesu liknelse om vingårdsarbetarna. När ett barn upptäcker att syskonen har fått en större kaka smakar den egna kakan inte alls lika gott.
Topelius menar att vi behöver lära oss att vara glada för andras skull och inte vara besvikna om vi inte får precis allt här i världen. En människas välvilja mot andra gör henne till en bättre person och enligt Topelius också rikare än många andra kan bli av sitt överflöd.
Erika Boije i Andrum
Tankar kring religion och nationalism
I sin forskning har Erika Boije både studerat det religiösa innehållet i ett urval av Topelius skrifter och även hur han förenar religion och nationalism i sina verk.
– Min resa med Topelius började redan när jag slutförde min lärarexamen och studerade hans läsebok Boken om Vårt Land och gick sedan över till en fascination för de hisnande äventyr han skapat i Fältskärns berättelser och hur religion gestaltas i verket.
Boije berättar att Topelius levde under en tid då mycket förändrades i samhället. Vi hade industrialiseringen, avskaffandet av slaveriet, revolutioner, krig och väckelserörelser, för att nämna några saker som var både nya och omvälvande på 1800-talet.
– Topelius präglades av sin tid och ville gärna se förändring, inte för mycket, men gärna lite.
Han skrev ner sina viktigaste tankar i det han kallade sin Tänkebok som till slut publicerades 1898, en tid efter att han hade dött. Här tittar en frustrerad Topelius som tittar fram i flera kapitel.
– Han tycker kyrkan är gammaldags, den har inte förnyats på samma sätt som annat under hans tid. Psalmerna tilltalade honom inte så därför skrev han också många egna psalmer. Han gick till och med så långt att han talade om en ny reformation på den gamla grunden.
Det får mig att tänka på hur vi presenterar evangelium idag så att det blir begripligt. Och finns det andra glädjebudskap vi ger oss själva och våra barn idag när hopplöshet och kriser känns ständigt närvarande?
Erika Boije i Andrum
Under Topelius tid fanns också många som försökte läsa tidens tecken. Mitt i all förändring som 1800-talet förde med sig försökte man se Guds agerande i tillvaron och på andra sätt förklara verkligheten.
– Mitt i allt som är mörkt behöver också vi berättelser om ljus så att vi orkar vidare igen och förmår se det positiva och hoppfulla i vår egen tillvaro, säger Boije.
Moderna stråkar i Bridgertonstil
Valet av musik för andakterna var inte helt lätt. Erika Boije övervägde först att låta Topelius psalmer leda lyssnaren in på tematiken, men bestämde sig sedan för ett lite finurligt alternativ. I Andrumsserien spelas instrumentala versioner av moderna låtar, arrangerade och framförda för att passa 1800-talet så som det gestaltas i TV-serien Bridgerton.
– I Vitamin String Quartets musik möter dagens tempo och innehåll 1800-talets uttryckssätt och stil, säger Erika Boije.
Erika Boijes Andrum sänds fredagar 11.8, 18.8, 25.8 och 1.9 kl. 6.54 och 9.54 i Yle Vega och på Arenan.
Den 12–20.8 firas också Nykarlebyveckan som alltid har koppling till Topelius i och med Årets Topeliussaga och andra programpunkter.