Start

Nästan 650 skarvar har skjutits på Högen i Pargas sedan slutet av juli

Årets skarvjakt på Högen i Pargas börjar vara slut för den här gången, och totalt har nästan 650 skarvar skjutits. Målet med jakten är att skydda gös- och abborrbeståndet i Kyrkfjärden.

En skarv sitter på en trägren och tittar ut över havet.
Arkivbild. Skarvjakten på Högen i Pargas börjar vara slut för i år, men det finns planer på att fortsätta jakten även i framtiden. Bild: EPA-EFE/All Over Press

Jörgen Hermansson, styrelseordförande för Pargas-Nagu fiskeriområde och jaktledare under skarvjakten på Högen, är nöjd med årets jakt.

– Vi hade lov att skjuta totalt 800 skarvar, men det här resultatet är tillfredsställande. Vi har kommit upp till ett så pass stort antal att vi säkert kan uppnå den effekt som vi vill, vilket vi knappast skulle ha gjort om vi bara hade skjutit 200 eller 300 fåglar, säger Hermansson.

Det här är tredje sommaren som fiskeriområdet har fått tillstånd att skjuta skarv på Högen. Enligt Jörgen Hermansson har man under de senaste åren insett att det krävs ganska hård och intensiv jakt för att det ska ha någon effekt på skarvbeståndet. Förra sommaren skjöt man 200 skarvar på Högen, och året innan dess lite mer än 100.

– Efter två års jakt kunde vi redan konstatera att ökningstakten på nya skarvbon och häckande skarvbon har minskat. Tidigare år har det skett en fördubbling från år till år, men den trenden har avtagit.

Ön Högen i Pargas
Skarvkolonin på Högen i Pargas har oroat både yrkes- och fritidsfiskare. Bild: Yle / Samuli Holopainen

Målet med skarvjakten är att minska skarvens påverkan på abborrens och gösens lek och reproduktion i Kyrkfjärden, berättar Hermansson. Man hoppas på att kunna bromsa skarvkolonins tillväxttakt på Högen, eller på att till och med få hela kolonin att flytta från holmen. Planen är att fortsätta med jakten också i framtiden.

– Fiskeriområdets utgångspunkt är ju i första hand att minska fiskeriskadan, och vårt mål är att skydda bland annat gösen som finns i området. Själva Högen är ju också ett rekreationsområde, och markägaren är rädd för att skogen ska försvinna på grund av skarvarna, så det finns ju den aspekten också.

Enligt Jörgen Hermansson är det svårt att mäta exakt hur stor effekt skarven har på fiskebeståndet i Kyrkfjärden. Det är ändå klart att skarven fiskar i närheten av kolonin.

Jörgen Hermansson, en man med glasögon, står vid en vägg under ett stort älg.
Jörgen Hermansson har lett skarvjakten på Högen i Pargas. Bild: Linus Hoffman/Yle

Fågelinfluensan påverkar hanteringen av skarvarna

Just nu sprids fågelinfluensan i Finland, vilket innebär att man också under skarvjakten vid Högen vidtog specialåtgärder. Om man skulle ha hittat större mängder döda fåglar i samband med jakten så skulle man ha varit tvungen att avbryta den, säger Jörgen Hermansson.

Även om man inte såg att några fåglar skulle ha haft symptom på fågelinfluensa så var man noggrann när man hanterade de döda fåglarna.

– Vi använde handskar när vi hanterade fåglarna och lade dem direkt i säckar för att hantera dem så lite som möjligt. Vi skjuter inte skarvarna över havet, så de är lätta att samla ihop och transportera till förbränning, säger Hermansson.

Lyckad skarvjakt på Högen i Pargas