I Texas är det hela tiden antingen översvämning eller torka, förklarar professor Karen Wooley vid Texas A&M University.
Hon är professor i kemiteknik och materialvetenskap och hennes forskningsgrupp har bland annat jobbat med att ta fram ett ämne som kan suga upp 47 gånger sin vikt i vatten på bara en minut.
Det här ämnet, en superabsorberande hydrogel – ett fint namn som betyder precis att ämnet är superbra på att suga upp vatten – är en bioplast.
Varken bioplaster eller hydrogeler är något nytt, men det som är speciellt för professor Wooleys forskningsgrupp i Texas är att de har producerat sin superabsorberande hydrogel av döda flugor.
Döda flugor?!
Döda flugor låter både äckligt och opraktiskt, kan man tycka.
Men det är inte meningen att det vid sidan om glas-, plast- och metallinsamlingskärlen ska stå ett till, för döda flugor. När du putsar fönsterbrädet på stugan kan du lugnt fortsätta att lägga flugorna i biokärlet.
Döda flugor är nämligen en restprodukt när det man vill ha är fluglarver.
En och annan protesterar kanske och säger att hen inte alls vill ha fluglarver, men det vill den växande industri som använder fluglarver i djurfoder – larverna innehåller nämligen olika slags proteiner och andra näringsrika ämnen – och till att käka sopor.
En kollega, doktor Jeffery Tomberlin, föreslog att Wooley och hennes team skulle ta en titt på vad de kan göra med de mängder av svarta soldatflugor (Hermetia illucens) som blir över i larvproduktionen.
Från skal till material
Flugor har, precis som myror och skaldjur, ett ektoskelett. De har inte som vi en ryggrad, utan det är det yttre höljet som gör att de håller formen, så att säga.
Ett ämne som gör att myror, räkor och flugor håller formen kallas kitin. Ur skaldjursskal har man utvunnit kitin, en naturlig polymer, i flera år.
I 20 års tid har Wooleys forskarteam arbetat med att producera komposterbara och återvinningsbara plaster ur naturens råvaror, som till exempel glukos från sockerrör.
Problemet med det materialet, konstaterar Wooley, är att det är råvaror som kunde användas till livsmedel eller bränsle eller annan nytta.
Att använda flugor som råmaterial löser åtminstone det problemet – då använder man något som helt konkret annars hade hamnat i soporna.
Havet erbjuder en lösning: Så här kan hummerskal användas i stället för plast
Renare än skaldjurskitin
Cassidy Tibbets, en av Wooleys doktorander vid Texas A&M University, har utvecklat metoder för att utvinna rent kitin ur de döda flugorna.
Enligt henne går det de facto att få renare kitinpulver från flugor än från skaldjur – kitin från skaldjur tenderar att vara gulaktigt och klumpigare än flugkitinet.
Ett annat plus är att skaldjursallergiker inte behöver oroa sig över att använda polymerer som är framställda av flugkitin.
En annan doktorand, Hongming Guo, har under tiden arbetat med följande steg: Att förädla kitin till polysackarider som kitosan och vidare till superabsorberande hydrogeler, alltså tredimensionella polymernätverk som suger upp vatten.
Skyddar, vattnar, gödslar
Guos hydrogel som kan suga upp 47 gånger sin egen vikt i vatten på en minut kan en dag i framtiden blandas i jordmånen på platser där det sannolikt blir översvämning.
– När det senare blir torka igen släpper ämnet ut fukt efterhand, säger professor Wooley och hänvisar till sina egna upplevelser av torka och översvämningar i Texas.
Och eftersom det är frågan om ett biomaterial är det biologiskt nedbrytbart, vilket betyder att det också återför näringsämnen i jorden, vilket odlingar kan utnyttja.
Wooley och hennes team drömmer om ytterligare ett steg i en verkligen cirkulär ekonomi.
Följande steg blir att bryta ner bioplasterna i sina monomera beståndsdelar – polymerer är kemiska föreningar som består av långa av upprepade mindre enheter, monomerer – så att plast tillverkade av döda flugor i framtiden kan användas som föda för levande flugor.
Wooleys team presenterade sina fynd på American Chemical Societys (ACS) höstmöte i augusti.
Källa: Newswise, The Guardian