Tiktok smög sig in på dansgolvet – så här förändras musiken i nattklubbarna

Tre dj:ar på nattklubbar i Åbo har nyligen observerat en förändring på dansgolvet. För att de yngsta gästerna på nattklubbarna ska trivas måste låtarna vara snabba, korta och energiska.

En discoboll lyser grön ovanför ett dansgolv.
Den som har gått på nattklubb i många år kan märka av en förändring i musikkulturen på dansgolvet. Bild: Kalle Niskala / Yle

De som har blivit myndiga de tre senaste åren för med sig en förändrad musikkultur in i nattklubbarna. Tre dj:ar i Åbo har observerat en trend där nattklubbarnas yngsta gäster vill ha korta låtar med högt tempo.

Inspirationen till musiken kommer från sociala medier, speciellt från Tiktok.

– Det är mera energi i musiken nuförtiden och mera hype. Tiktok har gjort att man inte har tålamod att vänta på en drop. Musiken kör igång snabbare, säger Emil Lindberg.

En man står i ett dj bås. Ljussättningen är rosa.
Emil Lindberg jobbar som dj på UG-Klubi i Åbo. Numera har publiken på nattklubbar en bredare musiksmak, säger Lindberg. Bild: Cecilia Juuti

Lindberg har jobbat som dj i klubben UG-Klubi i Åbo sedan 2021 och säger att det speciellt är efter coronapandemin som Tiktoks inverkan i musiken blev tydlig. På Tiktok delar användarna korta videor med varandra som ofta innehåller musik, som mixas snabbare och kortare, eller ihop med andra låtar.

Musiktrenden på Tiktok har gjort att folk numera är mer mottagliga för mixade låtar, till exempel där sången från en låt och melodin från en annan låt kombineras. Det säger Nizar Ben Othman, eller Dj Nizar, som har spelat på flera av Åbos nattklubbar i sex år.

Förr bytte jag låt kanske 30 gånger per timme, nu gör jag det 45 gånger.

Nizar Ben Othman, dj

Eftersom låtarna på Tiktok de facto är korta, har Dj Nizar gjort samma observation som Emil Lindberg: de yngsta generationerna på dansgolvet orkar inte höra alltför långa låtar till slut.

– De äldre generationerna kom ut på dansgolvet och var där från början av låten till slutet av låten. Men med de yngre märker jag att jag tappar energin på dansgolvet om jag inte mixar låten inom en och en halv minut, säger Nizar Ben Othman.

”Musikindustrin är på väg mot en snabb endorfinkick”

Enligt Nizar Ben Othman bottnar förändringen i musikkulturen i att konsumenten har tillgång till så mycket ny musik. Man behöver inte söka efter musiken för den serveras via sociala medier.

– Det man vill göra är att lyssna på mera musik under samma tidsram som förut. Samma sak gäller med mixandet för en dj. Förr bytte jag låt kanske 30 gånger per timme, nu gör jag det 45 gånger, säger Othman.

En man i keps och skägg sitter på en bänk på salutorget i Åbo.
Enligt Nizar Ben Othman är förändringen i musikkulturen är positiv för nu kommer det in ny musik i nattklubbarna. Bild: Cecilia Juuti / Yle

Förändringen syns också i de nya låtarna som produceras, säger Othman. På ungefär tio år har standardlängden på en låt gått från fyra minuter till ungefär 2 minuter och 20 sekunder.

– Musikindustrin är på väg mot en snabb endorfinkick.

Sigurd Möller har också märkt att det numera är kortare låtar som gäller på nattklubbar.

– Som dj är det både på gott och ont. Det blir svårare att hitta ny musik och det är krävande på ett annat sätt, säger Sigurd Möller.

Jag är inte rädd för att någon musikkultur dör ut och att vi inte har nattklubbar om 30 år

Sigurd Möller, freelance dj

Möller jobbade som dj på nattklubbar i Åbo i sex år men jobbar numera på privata tillställningar. I fjol slutade Möller jobba på nattklubbar för han blev trött på att spela samma låtar om och om igen och göra samma mixningar. Nu, då den yngre publikens musikönskemål har förändrats, kunde det vara mera intressant att vara dj på nattklubbar, säger Möller.

– Om låtarna är en minut kortare än normalt tvingas man mixa låtarna mera och arbeta mer med det material man har för att få låtarna att passa ihop. Man måste faktiskt göra mer som dj, säger Sigurd Möller.

”Förvänta inte dig samma fester som förut”

Alla tre dj:ar håller med om att förändringen i musikkulturen är märkbar, men slutligen är den inte så dramatisk. Trender i musiken kommer och går, och nattklubbarna ser väldigt olika ut idag än de gjorde för till exempel 40 år sedan, säger Sigurd Möller.

– Nu krävs anpassning, nya stilar, nya klubbkoncept. Jag tror att det händer automatiskt då man ser att det finns behov för förändring. Jag är inte rädd för att någon musikkultur dör ut och att vi inte har nattklubbar om 30 år, säger Möller.

Emil Lindberg är glad över att förändringen har gjort publiken mottaglig för mer mångsidig musik. Enligt Lindberg bytte många dj:ar jobb under coronapandemin, och då nattklubbarna öppnade igen fanns det plats för nya dj:ar och bredare musik att etablera sig, och växa med den nya generationen.

Porträtt av en ung man som sitter på en stentrappa.
Enligt Sigurd Möller innebär förändringen i musiken mera jobb för en dj, både på gott och ont. Bild: Cecilia Juuti / Yle

På UG-Klubi där Lindberg är dj är genren nischad på musikstilarna techno och drum and bass.

– Drum and bass håller på att slå till i Finland nu. Det är högt tempo och hög energi, någonting man verkligen kan dansa till, säger Emil Lindberg.

Feedbacken som en dj får från dansgolvet är direkt och skarp, för den som inte gillar musiken lämnar dansgolvet. Nizar Ben Othman tar förändringen i den yngsta publikens musiksmak som en rolig utmaning.

– Om de vill att jag byter låt efter 10 sekunder så kan jag göra det. Man måste spela med ögat. Om du kallar dig själv dj, diskjockey, betyder det att du tar en skiva, spelar den i rätt tid, för rätt folk, säger Nizar Ben Othman.

Othman ser de yngsta nattklubbsgästernas musiksmak som en positiv förändring, och önskar att den som har rört sig på nattklubbar en längre tid ska förhålla sig mottagligt till trenden.

– De ska inte förvänta sig samma fester som förr. Nu har det börjat ändras, de yngre tar över. Det är som det är.