Många organisationer och berörda vill att lagen om funktionshinderservice ska träda i kraft i höst. Det klarnar av utlåtandena som lämnades in om regeringens planer att ge beredningen tilläggstid.
En majoritet av dem som kom med ett utlåtande tycker att den nya lagen om funktionshinderservice borde träda i kraft som planerat, den 1 oktober i år.
Lagen klubbades igenom i slutet av den förra regeringsperioden och målsättningen är att uppnå likabehandling, delaktighet och deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning.
Lagen har ändå kritiserats för oklara formuleringar, bland annat om vem som har rätt till vilken service. Regeringen vill ha mer tid för att precisera lagens tillämpningsområde.
”Kostnadstak är inte förenligt med subjektiva rättigheter”
Många intresseorganisationer och privatpersoner tycker att lagen behövs redan i höst. Till dem hör bland annat Folkhälsan, Svenska hörselförbundet, Samarbetsförbundet kring funktionshinder SAMS, Intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland FDUV och äldreombudsmannen.
En återkommande åsikt är att lagen, sina brister till trots, borde få träda i kraft så snabbt som möjligt, och att oklarheter kan redas ut senare.
Många är också oroade för att kommande nedskärningar ska urvattna innehållet. I regeringsprogrammet står det att de årliga utgifterna får öka med högst 100 miljoner euro.
Svenska hörselförbundet anser att ett kostnadstak för implementeringen inte är förenligt med uppfyllandet av subjektiva rättigheter och individuella servicebehov.
Välfärdsområdena stöder regeringens förslag och vill ha tilläggstid
En del tunga instanser vill göra som regeringen föreslår. Välfärdsområdena flaggar ett par undantag till trots tydligt för tilläggstid.
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Institutet för hälsa och välfärd THL och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira tycker också att lagens ikraftträdande borde skjutas fram.
Lagen innehåller tolkningsmöjligheter och vissa otydligheter, men dessa kan förtydligas genom andra åtgärder än att öppna lagen för ny behandling
Folkhälsan
Kirsi-Maria Malmlund-Laakso, regeringssekreterare vid Social- och hälsovårdsministeriets avdelning för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga, är inte överraskad av de spretiga utlåtandena.
– I frågor som har att göra med handikappservice går klienternas och serviceproducenternas åsikter i sär. Det är i sig inget nytt.
Det kan bli svårt att gå emot välfärdsområdenas vilja
Utlåtandena stöder med andra ord inte regeringens planer på tilläggstid. Frågan är ändå om det är möjligt för den att gå emot välfärdsområdenas och tunga myndighetsinstansers åsikt.
– Det är inte bara välfärdsområdena och andra myndighetsinstanser som förespråkar att ikraftträdandet skjuts fram. Det ser ut som att också många organisationer vill skjuta fram ikraftträdandet så att de får mer tid för beredningsarbetet, säger Malmlund-Laakso.
Malmlund-Laakso ser ingen risk för att lagen ska bli urvattnad och att försämringar görs om den inte genast träder i kraft.
– Förslaget handlar främst om att skjuta fram ikraftträdandet av en redan stadfäst lag. I sig tar det här förslaget inte ställning till innehållsfrågor. Kommande steg är en sak för sig.
Riksdagen återgår till sitt arbete i september. Förslaget om timeout borde ges till riksdagen i rask takt för det ska kunna behandlas i tid.