Under de senaste dagarna har Svenska Kulturfondens fastighetschef Joel Johansson besökt föreningshus i Pargas, Nagu och Korpo, som har sökt eller planerar att söka renoveringsbidrag.
– Det ligger i vårt intresse att åka runt och se både på genomförda projekt och också besöka de föreningshus som funderar på att söka bidrag. Jag tycker att de åboländska föreningshusen står sig bra i den nationella konkurrensen och det är roligt att se att det lokala engagemanget och talkoandan lever och mår bra i de finlandssvenska regionerna, säger Johansson.
”Vi ser gärna att föreningen räknar in talkotimmar i budgeten”
Svenska Kulturfonden har i cirka tio års tid delat ut renoveringsbidrag för föreningshus. Bidrag kan sökas både för själva renoveringsarbetet och för planering och konditionsgranskning. Sedan år 2021 söks bidrag för planeringen med en separat ansökan, för att underlätta ansökningsprocessen.
Svenska Kulturfonden får ungefär hundra ansökningar om renoveringsbidrag per år och av dem beviljas ungefär hälften bidrag. Renoveringsbidraget gäller arbetskostnader för fackmän och får täcka ungefär 30 procent av kostnaderna. Kostnader för material och andra utgifter kan finansieras exempelvis med hjälp av andra understöd och egen finansiering.
– Vi ser gärna att föreningen räknar in talkotimmar i budgeten, för det är ett bra sätt att se att föreningen är beredd att sätta in blod, svett och tårar i projektet, säger Johansson.
”Husen representerar en viktig tidsepok”
Åsa Rosenberg, Svenska Kulturfondens ombudsman i Åboland, tycker att renoveringsbidraget är ett bra komplement till Kulturfondens övriga bidrag.
– Jag tycker att det är jätteviktigt att det här bidraget finns. Renoveringarna belastar många föreningar väldigt mycket och det har lett till att alla krafter går åt till att hålla fastigheten i skick och det påverkar engagemanget för själva verksamheten inne i huset, säger Rosenberg.
Förutom att renoveringsstöden frigör resurser för föreningarna att ordna annan verksamhet, bidrar de även till att bevara föreningshusen som kulturarv.
– De här husen är också viktiga kulturarv. De är ofta över femtio eller hundra år gamla och representerar en viktig tidsepok. Därför ser vi gärna att husen finns kvar i hundra år till, säger Rosenberg.
”Viktigt att få diskutera ansikte mot ansikte”
Åbolands Ungdomsförbund (ÅUF) fungerar som paraplyorganisation för många föreningar med föreningshus i Åboland. Förbundets verksamhetsledare Tove Salovaara ser många fördelar med att de lokala föreningarna får en chans att träffa Svenska Kulturfondens experter.
– Jag tycker att det är jätteviktigt att Kulturfonden åker runt och ser på de här husen. De kommer i kontakt med föreningarnas styrelser och får diskutera både verksamheten och olika åtgärdsbehov ansikte mot ansikte. Vi brukar säga att utan hus, ingen verksamhet. För många föreningar är det en förutsättning att huset är i användbart skick, så att man kan driva sin verksamhet, säger Salovaara.
Många av ÅUF:s medlemmar väljer att vara i direktkontakt med de organisationer som de söker understöd ifrån. Men förbundet kan även ge tips och råd på varifrån man kan söka bidrag och vad man ska tänka på då man skriver en ansökan.
– Vi har också möjlighet att ge utlåtanden gällande de renoveringsbidrag som Hembygdsförbundet delar ut till våra medlemmar, så det är också viktigt för oss själva att hålla oss uppdaterade om husens skick, säger Salovaara.