Lunchen är i full gång i Solf skola i Korsholm. På menyn står köttsoppa och eleverna äter maten från tallrikar av porslin.
Det gör de inte varje dag. För kommunen har stora utmaningar med att hitta vikarier till skolköken och hittar man inte någon som kan rycka in om någon i personalen blir sjuk tar man fram papperstallrikarna. Det här eftersom ingen hinner stå vid disken.
Denna dag är läget i alla fall under kontroll konstaterar kosthållschef Marcus Åkerblom.
– I dag har vi personal på alla ställen, men vi saknar en kock och en dietkock för tillfället, säger Åkerblom.
I Korsholm har man i samtliga skolkök nu papperstallrikar och bestick i samtliga skolkök redo att ta fram om det finns för lite folk på jobb. På grund av sjukskrivningar och vikariebrist måste man ta till den lösningen varje vecka.
Bristen på vikarier gäller både personal till skolköket men också fler lokalvårdare behövs.
Vart femte jobb blir obesatt
Korsholm är inte ensamt om att med ljus och lykta söka efter lokalvårdare och personal som kan jobba i skolköken. Då det gäller kommunernas tekniska sektor är bristen på arbetskraft stor.
Under fjolåret var 22 procent av de lediga platserna inom sektorn obesatta. Det framgår av en utredning som kommunförbundet beställt.
– Det här är ett problem i hela landet och vi är väl medvetna om att arbetsgivarna har utmaningar då det gäller rekryteringen. En utmaning är att åldersstrukturen inom det kommunala ser ut så att många går i pension. Det finns inte tillräckligt många som kan fylla de tomma arbetsplatserna då man också konkurrerar med den privata sektorn, säger fackförbundet JHL:s branschchef Håkan Ekström.
I skolköket i Solf jobbar Ann-Marie Rosengård som föreståndare. Denna dag har allt gått bra. Alla är på plats, men hon och kollegorna har ändå mer jobb är vanligt.
– Förutom till eleverna här i skolan tillreder vi mat till Solf daghem, finska skolan i Toby och daghemmet i Toby. Men på grund av en sjukskrivning gör vi nu också mat till Helsingby och Veikars.
Som föreståndare är det Ann-Mari Rosengård som ansvarar för beställningar och allt administrativt som ska göras i köket. Det brukar hon göra under själva lunchruschen då två andra jobbar i matsalen. Men är någon sjuk får hon själv rycka in.
– Om jag är i matsalen så blir något annat ogjort. Det som stressar mig mest är då jag inte hinner med kontorsarbetet som också måste göras, säger Rosengård.
Konstant jobb att jaga vikarier
Vikariebristen orsakar inte bara extra stress för personalen i köket, också cheferna känner pressen. Rent konkret kan man ha svårt att hinna med utvecklingssamtal med den personal man redan har, då man har fullt upp med rekryteringen av ny personal.
– Det går åt mycket tid åt att hitta vikarier. Då någon är sjuk ringer man åt en eller två och sedan måste man vänta på svar. Börjar man klockan åtta på morgonen kan man hålla på hela dagen, ibland också på natten, säger Åkerblom.
Kollegan Marie-Louise Korin som jobbar som administrativ matserviceansvarig sitter ofta också hon i telefon på jakt efter vikarier.
– Väldigt mycket tid går åt att hitta vikarier. Det ett stressmoment då man jämnt ska tänka och fundera på lösningar och vänta på svar, säger Korin.
För tillfället försöker man i Korsholm rekrytera ambulerande personal. Alltså anställda som jobbar vid i en av de större enheterna då läget är lugnt, men som är redo att rycka ut till mindre kök om någon i personalen blir sjuk.
– Vi har nu två som jobbar på det här sättet, och det är nog väldigt få dagar då de inte varit på språng, säger Åkerblom.
Då mina egna pojkar fick sommarjobb inom verkstadsbranschen hade de bättre lön än mig som jobbat i över 30 år.
Ann-Mari Rosengård
Kosthållschef Marcus Åkerblom vill lyfta fram de positiva sakerna med jobbet.
– Inom kommunen kan vi erbjuda långa sommarledigheter och flextid. Vi har inom kosthållet ett friskvårdsprojekt och erbjuder ledd aktivitet varje vecka som till exempel ryggövningar och vandringar. Så är vi också ett mycket trevligt gäng, säger Åkerbolm.
Måste vara ärliga med att lönen inte är det bästa
Att satsa på hälsa för att locka arbetstagare är en bra idé tycker branschchef Håkan Ekström på JHL eftersom både arbetet som lokalvårdare och i ett skolkök är ett fysiskt tungt jobb.
Men en faktor man inte kan se förbi då det gäller rekrytering är lönen.
Lönen för en lokalvårdare inom det kommunala ligger i dag på ungefär 2 200 euro före skatt. Jobbar man inom det privata handlar det om någon hundring mindre i månaden.
– Oberoende om man är anställd inom den offentliga eller den privata sektorn så talar vi om lågavlönad personal. Det är klart det är en faktor som spelar in, säger Ekström.
Ann-Mari Rosengård har lång erfarenhet av att jobba i skolkök. Hon kan varmt rekommendera jobbet, men konstaterar samtidigt att hur mycket man är trivs på jobbet är lönen en faktor som spelar in då det gäller att rekrytera mer personal.
– Visst kan det vara lite stressigt men det är ett kreativt och fritt jobb och jag trivs väldigt bra.
– Lönen är väldigt dålig då man jämför vad andra har. Då mina egna pojkar fick sommarjobb inom verkstadsbranschen hade de bättre lön än jag som jobbat i över 30 år. Vårt yrke borde definitivt få en bättre status eftersom det är ett jätteroligt jobb, säger Rosengård.
Att lönen är en faktor konstaterar också Markus Åkerblom, men några planer på att höja den finns i nuläget inte.
– Vi måste vara ärliga med att lönen inte är det bästa. Men om vi jämför med andra kommuner och städer ligger vi på samma nivå, säger Åkerblom.