Den ryska raketen Luna-25 kommer eventuellt att landa på månen redan måndagen den 21 augusti.
Indiska Chandrayaan-3 ska enligt planen landa på månen onsdagen den 23 eller torsdagen den 24 augusti, skriver Yle Uutiset.
Jaan Praks, biträdande professor vid Aalto-universitetet, hoppas för vetenskapens skull att båda raketerna lyckas landa på månen.
– Vi hoppas att båda missionerna lyckas. De skulle vara de första mjuka landningarna på månens sydpol, säger Praks till Yle Uutiset.
Kapplöpningen mot månen handlar nu om månens sydpol. Ryssland hade sikte på månen senast år 1976.
Det här är inte första gången som Indien försöker skicka en raket till månen, men det kan bli första gången som landet lyckas med uppdraget. År 2019 tvingades Indien ställa in uppskjutningen av raketen Chandrayaan-2 på grund av tekniska problem.
– Då hade Indien ganska lite erfarenhet av sådana här projekt. Det publicerades aldrig någon rapport där man i detalj förklarade vad som gick fel, men uppenbarligen vändes månlandaren upp och ner innan den fick kontakt.
Förutom revansch för det misslyckade uppdraget fyra år sedan ligger också det asiatiska herraväldet över månen på spel för Indien. Under det här århundradet är det bara Kina som har lyckats landa på månen.
Månens sydpol i sikte den här gången
Tidigare har månlandningarna huvudsakligen skett vid månens ekvator. Nu riktas blickarna mot sydpolen.
– Det här är av vetenskaplig, ekonomisk och även politisk betydelse för framtiden. Månens sydpol är nämligen det lämpligaste stället för att bygga en månstation, förklarar Praks till Yle Uutiset.
Vid månens sydpol skiner solen konstant, alltså finns det en källa till energi både natt och dag. Därför är det också varmare vid sydpolen, med temperaturer på upp till 13–15 minusgrader. Temperaturen på månen kan under nätter gå ner till omkring -200 grader.
Det har också upptäckts vatten i bottnen av månkratrarna på polarområdet, vilket kunde vara en vattenresurs för en eventuell besättning på en framtida månstation på sydpolen.
Isen kan också vara av vetenskaplig betydelse. I den uråldriga isen kan det finnas spår från månens tidiga faser och även information om jordens avlägsna historik, som sedan långt tillbaka gått förlorad i kontinentalplattornas rörelser.
Ett uppvisning av teknologiska framsteg
Enligt den ryska rymdorganisationen Roskosmos är landets viktigaste utmaning med månlandningen att öva på mjuka landningar. Raketen Luna-25 har också med sig olika redskap för att bland annat undersöka stendammet på månens yta.
Det indiska uppdraget med raketen Chandrayaan-3 är mera komplicerat. Månlandaren har förutom undersökningsinstrument även en fyrhjuling med sig.
– Uppvisningen av teknologi är viktigt för båda missionerna. Ryssland har inte landat på månen på länge och för Indien skulle det här vara den första mjuka landningen, säger Praks.
Sedan den första månlandningen har teknologin utvecklats en hel del. Nu är det inte bara stormakterna som siktar mot månen utan även privata företag.
Praks uppskattar att också kommersiella fyrhjulingar snart kommer röra sig på månen, i takt med att Nasas Artemis-program framskrider.
Nasas Artemis-program har bland annat som mål att bygga en fast bas på månen och en rymdstation i månens omloppsbana.
– I dagens geopolitiska situation försöker olika block få ett försprång också gällande rymden. Vi vet att det finns väldigt få lämpliga platser för en bemannad station på månen. De som nu förlorar kapplöpningen blir automatiskt på andra plats om det i framtiden finns behov för en sådan station.
Artikeln är en förkortad, översatt version av Yle Uutisets artikel Sekä Intia että Venäjä yrittävät laskeutua Kuuhun ensi viikolla – tämän takia kiertolaisemme kiinnostaa nyt enemmän kuin vuosikymmeniin skriven av Johannes Blom. Översättningen och bearbetningen på svenska är gjord av Milena Hackman.