– När jag var två år flyttade jag och min familj från Afghanistan till Iran på grund av kriget, säger Parviz Azimi.
Den nionde mars i år förändrades Azimis liv. Då fick han och hans mamma, syster och bror ett nytt hem i Smedsby i Korsholm.
– Jag älskar Finland och hur folket här behandlar mig. En sak som är svårt är att få nya vänner, men jag fortsätter försöka, säger Azimi.
Stor kontrast till minskade rättigheter i hemlandet
Den här gråmulna augustidagen möter vi Parviz Azimi inne i Korsholms kommuns integrationsenhet i Smedsby. Stämningen är uppsluppen och skratten haglar när personalen och Parviz Azimi pratar.
Han har valt att integreras på svenska. Redan innan kvotflyktingarna kommer till Korsholm och Finland får de information om de två nationalspråken och att de själva får välja språk. Samma information ges när de kommit fram.
– Min språkkurs har inte startat ännu, men jag har hunnit lära mig lite svenska. Det är basfraser som Hur mår du, jag mår bra, säger Parviz Azimi och ler.
Det är drygt fem månader sedan Parviz Azimi kom till Finland. Nu ska han lära sig svenska och integreras i samhället, på fritiden tycker han om att gå på gym. I framtiden hoppas han få studera psykologi och senare vill han arbeta med människor.
Som flykting i Iran arbetade Parviz Azimi som talesperson och livscoach för andra flyktingar. Något han gärna fortsätter med här i Korsholm, för här säger han att han vill stanna. Det är stor kontrast både till landet där han föddes, Afghanistan, och landet där han har växt upp, Iran.
– Situationen i Afghanistan och Iran är rätt långt lika, myndigheterna låter inte alla kanske speciellt kvinnor att gå i skola. De tvingar kvinnor att bära hijab. Jag anser att människor inte har rätt att tvinga någon att göra något eller att tro på ett visst sätt.
Parviz Azimi hoppas på att framtiden ska bära med sig goda saker för folket i Iran och Afghanistan.
Bostäderna räcker inte till för fler kvotflyktingar
Korsholms kommun ligger i topp i Österbotten vad gäller att ta emot kvotflyktingar. Ifjol tog kommunen emot 51 kvotflyktingar inklusive så kallade nödfall. Närmast ligger Nykarleby med 35, Jakobstad med 26 och Pedersöre med 25 under fjolåret.
I år tar Korsholm emot 39 kvotflyktingar, hittills har 24 inklusive nödfall kommit.
Anledningen till att kommunen tar emot så många kvotflyktingar jämfört med andra kommuner i Österbotten är att man har satsat på att bygga upp en integrationsenhet.
– Vi har en etablerad verksamhet. Vi har en integrationsenhet och vi har också ett eget serviceställe som heter welcome office där vi ger invandrare handledning rådgivning, säger Josefine Häggblom som är chef för integration och sysselsättningsfrämjande verksamhet på Korsholms kommun.
Är de här 39 många eller kunde ni ta emot fler?
– Vi har nu det läge att kommunen inte har tillräckligt med bostäder, i dagsläget skulle vi inte klara av att ta emot mycket mer. Det sätter förstås också stor press på vår lilla enhet. Det här är ungefär vad jag skulle säga att vi klarar av per år.
De flesta kvotflyktingar som kommer till Korsholm väljer att integreras på svenska.
– Det är faktiskt ganska unikt på det sättet att vi integrerar en väldigt stor grupp på svenska, säger Häggblom.
Säg hej, många blir glada
Integrationsprocessen delas in i flera faser. Josefine Häggblom berättar att det intensivaste skedet på enheten är när de ska ta emot kvotflyktingarna.
– Vi hämtar dem på flygplatsen, installerar dem i sina hem och sedan börjar vi gradvis handleda dem in i samhället.
Josefine Häggblom brukar alltid tänka att det gäller att vara öppen och möta dem som kommer som de är. Hennes råd till invånare som möter kvotflyktingar på gatan är att säga hej.
– Det är en jätteenkel sak som man kan göra. De brukar oftast bli jätteglada om någon vågar säga hej åt dem eller visa att de finns på något sätt. Det är många som uttrycker att de önskar få finländska vänner, men att de upplever det som mycket svårt.
Hur brukar det gå då, stannar de kvar i Korsholm eller flyttar de?
– En stor del har faktiskt stannat kvar här. Så klart att det finns en hel del som med tiden flyttar bort. De som kommer från väldigt urbana områden och stora städer vill kanske flytta till våra större städer i Finland. Men nog har vi också många som har stannat kvar.